Vad är det med jämtland som förljuvar mig så...?

Jämtland är landskapens Elvis!!!
Storsjöbygdens fertila jord skapar vibrationer från fötterna upp i rörelseapparaten som i sin tur skakar fram schyssta höftvickningar i en vit, tajt, paljettprydd dräkt. Dräkten i sin tur symboliserar de snötäckta fjällen - ständigt tjusandes långt borta i vidderna. Beppe Wolgers skägg blir ett par groovy polisonger och tillsammans med underbara vänner dansar jag i den vita sparkdräkten genom den vackraste och mest förtrollande natur. Bredvid mig i axelhöjd mummlar min rundhylte vän Stormhattshumlan, landskapets egen insekt, och när jag lyssnar noga hör jag att han hummar på en Elvislåt... "Power of My Love"... och tillsammans dansar vi runt ett ögonblick av våra liv innan han brummande svärmar vidare in i den jämtländska natten...

Mina jämtländska vänner säger: "...det är inte lika underbart jämt ska du veta, det kan vara riktigt jävligt då vintrarna är långa, mörka och kalla!". Men hur kan de vara allt annat än underbara när man vet att sommrarna inte kan vara bättre någon annan stans i hela världen?! Och förresten tycker jag att vintrarna är nästan lika följuvande även de... med det vita snöglittret och samma underbara människor!