I morse när jag vaknade stod denne man vid fotänden av min säng och sjöng...

... det var en minst sagt skrämmande upplevelse må jag säga...

Han påstod att han älskade mig... men kära nån, hur kan han göra det - vi har ju aldrig träffats förut... och när jag bad honom att hålla truten några sekunder för att förklara sig, så log han och spände sina ögon i mig... och fortsatte sjunga...

Jag struntade i honom... steg upp ur sängen och genomförde min morgontoilette, åt min frulle och drog till jobbet... det sista jag såg var hans nuna genom dörrspringan alldeles innan jag stängde min dörr. Hela färden ner med hissen hörde jag hans stämma ljuda bakom den stängda dörren till mitt hem... jag hoppas vid guuud att han inte står kvar när jag kommer hem ikväll...

... jag törs inte gå hem...