Den där känslan...

"Att något ska hända"

Det är konstigt det där med synkronicitet... det talas om samma saker i olika grupperingar av mina vänner! Just nu pratas det om det där med att inte längre känna ett sug efter att det ska hända något!

När man var yngre så kunde man hänga med på precis vad som helst - det kunde ju hända något! Vad exakt kan ingen riktigt svara på... träffa nya människor kanske och de där nya människorna skulle nog helst vara av det motsatta könet... Förmodligen ingick sysselsättningen att kramas lite med de där nya människorna i själva mötet, äh det var nog det som var själva händelsen kanske... Sedan ville man mellan kramarna höra lite ny musik också, bli lite blown away av ett rassligt kasettband med musik man faktiskt inte hört tidigare. Det funkade lika bra om det visade sig att den man nu satt där och kramades med hade samma favoritlåt som en själv och den låten fanns med på det ovan nämnda kasettbandet!

Well, det funkar inte riktigt så idag... eller gör det kanske det, man kanske bara inte tillåter sig själv vara så där naiv och nyfiken längre när man möter nya människor...? Kanske dags att lägga gammeln alternativt latmasken åt sidan och rycka upp sig en aning, för som jag konstaterade häromdagen - om vi så är around 40 så befinner vi oss i ett evigt pubertalt landskap där alla våra upplevda åldrar och år finns med och blottas mer eller mindre lite nu och då!

Ja jäsingen, jag ska banne mig genast spela in en bland-cd att ständigt ha i handväskan - för man vet ju aldrig...