Dewdrops of my mind...
OK KILLAR & TJEJER - NU TAR VI NYA TAG!!!
Dusty Springfield - Son of a Preacherman
... när tiderna är hårda... vinden river bistra blodröda märken på kinden... och hjärnan håller på att koka sönder... då hjälper en låt som denna!!! Det är faaan tur att man är av seeegt virke alltså... det säger jag bara!!!
- ONE-TWO-ONE-TWO-THREE-FOUR!!!
Etiketter: Jag blir TOKIG (på riktigt alltså), Musikredaktionen svammlar, Vi behöver en replokal
posted by Maria at 09:54
.jpg)
2 Comments:
skulle inte förvåna mig om du har gotländskt blod i ådrorna...du vet mina förfädrar, de livnärde sig på enebuskar, bär o rabbisar, o det är därför vi är så seeega!
Puss!
Stella: Jag utgår härmed från sägen att det flyter gotländskt i mina ådror... jävlar anamma... kan man vara för seeeg för sitt eget bästa??? Hoppas inte, men ibland undrar jag!!!
Skicka en kommentar
<< Home