Fööörlåååt mig...
... du svarta, släthåriga, tjocka lite låghalta gamla tax... för att jag smög upp bakom dig och började fnissa så där lite tyst för att du linkade så dant vilket gjorde att dina öron vippade så där roligt... du hörde mitt fniss... stannade till och vände dig om... tittade på mig med hundögon... väntade på att jag kom dig jämnsides, då började du strutta igen... fööörlåååt mig... ååååhhh... men du såg sååå rolig ut...
Etiketter: mjuka hundöron
7 Comments:
Skratta åt gammal tax? DET var inget snällt alls...
Nicko vill bestämt att du ska göra avbön, å alla landets limpors vägnar.
...alltså ett fööööörlåååt räcker inte...mer måste till.
PiM: Åååååhhh... jag veeet... men han var ju så sööööt... oj oj oj... det gick liksom inte att stoppa!!! Jag lovar... hälsa Nicko... att jag ska göra allmän avbön inom kort!
Ja, man får ju inte skratta åt hundar. Men ibland är det så svårt så svårt ... Jag brukade gapskratta åt min när han var en surmulen liten valp.
...meeen du fnissade ju bara U jag är helt säker på att han visste att du ändå tyckte han var världens skönaste doggie!
..men fingra gärna på hanns öron nästa gång o ge hann blicken!
Camilla: Jooooo... det är klart man får fnissa åt hundar!!! De är ju så underbart härliga när de struttar omkring och ser ut så där som de gör... jag fnissar ju meeed dem... with a hole lot of looove!
Och du StellaBaby, nästa gång ska jag fingra på hans öron... när inte husse vänder sig om för att kolla läget... för han var ju helt klart den skönaste doggien den dagen!
Skicka en kommentar
<< Home