Hemlängtan men ändå med ro...

Så fort julafton är över så är jag evinnerligt trött på densamma! Inget mer rött nu snälla, knäck... eh, nej tack... lite vickning... nooooo! Eller jo, en liten tallrik kan jag väl ta då... men jag längtar hem nu, jag vill ha dumplings, chinesetakeaway och en flaska rött i glada vänners lag... För det är ju så, har jag kommit på under år 2006, jag är en hemmakatt, jag mår som bäst hemma med allt där som är mitt runtomkring mig!

Julaftonskvällen bjöd på kvällspromenad med spaning på stjärnhimlen och så här på landet kan man se vintergatan i profil - alldeles ljuvligt, tyvärr kunde jag inte lokalisera min favoritstjärnbild - Cassiopeia och vi fick oss inget norrsken heller, men vi stötte på några frusna hästar som tuggade hö ute i mörkret...

... och det var min syster som vann tomteletningen i år, med mamma på andra plats och systerdottern Malin på en hedersvärd tredje plats! Tomtarna var 53 till antalet i år och vi smög omkring och letade i säkerligen en timme innan min syster ropade ut:

- "Nu har jag hittat alla!!!"

... och en djup besvikelse spred sig hos alla oss andra...

Det är underbart att träffa släkt och vänner som man inte träffar så ofta - halva Göttebårrg var helt plötsligt här kändes det som: Anna-Lena som nu var riktigt rund om sin gravida mage var duktig på att dra ut sitt anlete när hon idag tittade över på en fika... och systersonen Magnus, som torrskodd klarat sig fint trots galna översvämningar, blev till sist sovandes i min brors nybyggda skyroom-veranda... Både den ena och den andra fick man tövvla lite på och skratta tillsammans med! Men imorgon bär det av hemmåt igen och då ska jag yrsla runt hemma, gå på bio, måla om och inreda en liten syateljé, städa, scanna diabilder, umgås med de mina och köpa lite nya vita snittblommor... Har fått reda på att en gammal, gammal vän har flyttat till Skottland, till Glasgow - ja, det är ju inte högländerna eller Edinburgh men ändock Skottland... så det passar ju ypperligt bra! Jag och Anna-Lena bestämde att vi ska åka dit och våldsgästa!

Tövvla är härjedalska och betyder ungefär; att ta på, klämma, krama. (jag är ju bördig från härjedalen på min matriarkala linje, och det gäller att ömt vårda sina fötter och rötter)