Den penibla tystnaden...

Jag har inga problem med att vara tyst... även tillsammans med andra... jag uppskattar människor som vill och kan vara tyst tillsammans med mig...

Människor som ständigt måste låta orden flöda gör mig trött! Jag ser det som en ädel konst att vila och njuta av tystnad tillsammans med någon!

... men jag måste erkänna att min tystnad idag är mer av den penibla sorten - jag skäms! Jag skäms över att jag INTE jobbat med min hall den här helgen... det var ju liksom det jag skulle göra - spackla, ja kanske till och med tokspackla i två dygn! Men igår blev det andra planer... och idag har jag inte gjort så jäkla mycket nytta förutom att tvätta!

... ni fattat läget va... så, det är bäst att jag fortsätter med det som jag är så oerhört bra på - att inte göra ett jota!

Adieu... jag tror att jag måste göra en chokladpudding nu... eller nåt!