Åter i de mörka skogarna... rumpmas som jag är!

Jag blev just kallad "Ja du, lilla jänta" av min far... det känns fint!

Ni har gissat rätt... jag är hemma i de mörka bergslagsskogarna!

Här är det mörkt ska ni veta... asfalten blänker våt och köööhLsvart...
Jag hoppade på tåget mot Borlänge, en massa unga killar med gitarrfodral gjorde detsamma... unga killar - kids you know! Själv hade jag kappa, handväska, uppsatt hår och handskar - a lady you know...

Lyssnade på podcast på ipoden... ett tips jag fått från min vän Ulrica - Mammas nya kille - ett humorprogram som går på P3... jag lyssnar inte på P3... jag lyssnar på P1 och missar därmed all urtist skvalmusik, rock'n'roll och annan jäkla dunka-dunka... och humorprogrammen på radion... hmmm... nej, låtom mig icke knalla ditåt - jag ska inte avslöja vad jag tycker om kvalitén på dessa... men Mammas nya kille fick mig att fnissa och skratta högt under nästan hela resan - DET är en bedrift må jag säga! Men programmet är gjort i norrland... och jag är svag för den norrländska humorn - den inte så krystat skitnödig som här nere i Stockholm... nej, den norrländska humorn får mig att fnissa högt och ljudligt!

Hurra för Mammas nya kille och speciellt figuren Thunder, med intro av - just prexisalemente - AC/DC! Thunder är en otroligt ödmjuk kampsportare åt det mer övernaturliga hållet... han skulle kunna förinta allas tankar inne på ICA... men han låter av ödmjukhet bli!
Jag däremot kommer att fortsätta ladda ner denna podcast trots att vi snackar P3 - lita på det mon amis... assa brassa mandelmassa!