Första riktiga snön...

Jag vaknade... sa några väl valda ord till mig själv... rumlade ur sängen... tände en massa ljus... drog upp gardinen... och där... där ute... där var det alldeles vitt...

... den första riktiga snön...

Det finns nästan inget mysigare än det här... jag blir inte riktigt lika yster som när jag var barn och det första snötäcket låg som fetvadd utanför fönstret... men nästan... på ett lugnare och mer kontemplativt sätt...

Äntligen får den lilla människan vila... vila i ett lager av fetvadd som både värmer och skyddar någonting inne i kroppen... hjärtat kanske, eller hjärnan... strunt samma!

Snön yrslar ner i stora flingor just nu... och jag tänker lägga mig i soffan och titta på en film...