söndag, november 22, 2009

När färgerna tappat sin smak...



Söndag... söndag... november... och regn...
Jag städar mitt inre och rannsakar mig själv... eller... det har pågått en tid nu... och jag vet att det är dags för förändring... jag har stått vid vägskäl förut och jag har rätt bra kontakt med mitt inre... så jag vet att det är dags för förändring... det är väldigt klart - och jag lyssnar på min inre röst... lyssnar och lyder! Det känns både bra och lite osäkert... men jag gillar ju det där osäkra... att inte riktigt veta... att inte riktig ha kontroll... släppa taget och se varthän det blåser... spännande... Mina sinnen dunklas när jag inte kommer till min rätt... när saker och ting går i stå... mina sinnen degraderas och blir simpla... udden är borta... dofterna är inte intensiva längre... färgerna är daskiga och smakerna känns simpla! Det är inte jag... inte jag alls... och jag blir ledsen av det! Det finns de som kan leva utan intensitet... utan glöd... men det är många som inte kan leva förutan... och jag kan det definitivt icke!

Alla fåglar viskar samma sak när jag går förbi: "Det är dags nu Redhead, det är dags..."

Alla snöflingor som singlar ned denna vinter kommer jag att se som helt nya världar som alla ger mig en invit att träda in i något nytt... något vackert... något spännande... där ingenting är som det varit... nya oskrivna blad... där jag får något nytt att lära mig för varje andetag jag tar...

Jag vet... jag är hundraprocentigt säker... jag har stått vid detta vägskäl förut och försakat något som ger säkerhet och trygghet... hoppat... och man kan se det som dumt, men jag ser det som sunt!
Säkerheten finns inuti mig, den behöver jag inte ha här på utsidan... för då begränsar jag mig... då lever jag snålt... och livet är kort...

Denna gång har jag inget i bakfickan och det känns lite ovant... jag brukar alltid ha något annat i bakfickan! Ännu ett tecken på att jag legat och gosat lite för säkert i några år! Dålig strategi Redhead, skitdålig strategi!
Skärpning å det allra bryskaste!!!

Jag vill känna nya dofter stryka förbi min nos... dofter som lockar fram det bästa i mig!

Jag vill känna nya känslor... känslor som får min mage att värmas... mina kinder att rosas... mina ögon att glöda... och mitt fniss att brisera... och jag vill känna mig stolt... jag vill att andra ska känna stolthet... och jag vill komma framåt... framåt, inte bakåt... jag vill inte halvsova... jag vill vara helvaken... och alert... inte bädda in mig i fetvadd och släcka ned min förmåga... nej... det är när det händer som jag vet att det är dags att gå vidare... att leta mig bort från fetvaddsvärmen och ut i kylan och låta nosen vädra nya dofter... den här smakpaletten är slut, over and done... jag vill ha en ny!

... jag är redan på väg... och livet känns genast så mycket mer intensivt igen!

Etiketter:

2 Comments:

Anonymous Pappa said...

Jag hoppas din nos leder dig åt rätt håll ännu en gång min flicka.
God natt och sov gott.
PK.

söndag, november 22, 2009 10:06:00 em  
Blogger Maria said...

Pappa: Det är klart att den kommer att göra det! Det har den ju alltid gjort... och tack för att ni alltid finns där och stöder mig! puss o kram till dig och mamma!

söndag, november 22, 2009 10:22:00 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home


eXTReMe Tracker
website counter