Lars Forssell...

Ännu en svensk idol är borta... Lars Forssell...
DN beskriver honom med de stora epitet han förtjänar: nationalpoet, författare, dramatiker, visdiktare, estradör och akademiledamot... jag har nog inte riktigt förstått hur mycket han stått i under alla dessa år... hans namn har oftast dykt upp bland mina andra idoler - Hasse o Tage, Beppe och gänget... fast jag har läst hans poesi, och den är mycket mycket nära och jag gillar det han skriver... själv beskriver han poesin på följande sätt: "Jag upplever poesin som ett föremål. Någonting man kan vända i handen. Någonting sensuellt, användbart. Passioner, sentimentalitet, vulgaritet - det är en styrka när allting är med."
Hej då Lars och tack för alla ord du givit mig...

Jag älskar Hälleberget

Vad som föll i god jord
Blev aldrig till ord

Helst ville jag sova med Hälleberget
Under mitt huvud

Hårt
Lika lycklig som vid sidan av dig

Och alla barn skall växa
Som lav på hälleberget

God jord
Är aldrig god nog

Lars Forssell ur En Kärleksdikt, 1960