Mitt vänsterprassel...

Härom dagen hände det igen... lusten tog över och allt annat glömdes bort för ett ögonblick... det var tur att jag var så stark att jag kunde stå emot de förljuvande känslor som nu svallade över...

Han såg mig på långt håll och våra ögon fixerades i låst position...

Rumpan började svaja av glädje och ögonen var vidöppna... mungiporna gled uppåt av äkta glädje och passion på oss bägge...

Hon var med...

Som vanligt...

Han är fortfarande hennes...

Inget jag tänker göra något åt...

Han tillhör henne...

Hon har tur...

... som har honom!

Vi har vänsterprasslat länge... men nu märkte jag att ju närmare vi kom varandra där vi möttes på gångstigen i parken... desto svårare hade han att dölja sin glädje över att se mig igen... han började tappa fokus på henne... han såg verkligen bara mig... inget annat... hans plikt var som bortblåst och han började vrida sin kropp och riktning mot mig... han började formulera ett - "hej du"! Jag tänkte verkligen... he's looosing it... han tänkter verkligen hälsa på mig, även fast hon är med!!!

Det var jag som var tvungen att låsa fast våra positioner igen... han får inte vika från hennes sida... han tillhör henne... hon behöver honom! I sista sekunden och precis när vi nästan snuddar vid varandra drar jag mig tillbaka för att markera att det inte är ok... vi får inte stanna... vi får inte låta vår önskan att stanna ta över... vi måste gå förbi varandra... utan att låtsas om något... även om det är svårt!

Men i mitt hjärta plaskar han runt... och i hans hjärta finns minnet av mig kvar och den kärlek jag känner för honom... han vet det... och nu vet jag att han vet...