Äntligen rimfrost...
Träden står nu helt nakna och gråsvarta...
De kala och rena grenarna tecknar sig mot himlen
likt lövens nervtrådar gjorde på dess blad i somras...
... minns du... ?
Det enda som pryder nu är den glimmande rimfrosten...
Jag är så innerligt trött... och rimfrosten gör mig så oändligt lycklig.
De kala och rena grenarna tecknar sig mot himlen
likt lövens nervtrådar gjorde på dess blad i somras...
... minns du... ?
Det enda som pryder nu är den glimmande rimfrosten...
Jag är så innerligt trött... och rimfrosten gör mig så oändligt lycklig.
Etiketter: Poesi för stunden
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home