lördag, mars 01, 2008

Chant du Cygne...



Nu när man ser svanarna guppa upp och ner i vattnet här runt om i stan, så kan man ju inte bli annat än att otroligt sugen på stekt svan... men inte bara stekt lite så där på måfå i en stekpanna... nej, mer så där som en barockmiddag... åååh, jag känner en enorm kvarnsten växa runt min hals och ut över mina axlar i form av en krage gjord av den exklusivaste Brysselspets lika dyrbar som slottet jag befinner mig uti...

Som centerpiece - en helstekt svan fylld med levande sparvar vilka flyger ut som ett yrväder när man snittar upp svanen... kvitter, kvitter... sparvarna i sin tur har blivit matad av saltvattenspärlor doppade i rent guld och därefter kyssta av ett fint, fint puder av krossade diamanter... jodå, fint vill jag ha... annars får det va'!

Etiketter:

3 Comments:

Blogger stationsvakt@gmail.com said...

Sån där spets runt halsen, sån som Alexander Bard hade, rockar. Nu blev jag förresten sugen på att se om Orlando.

lördag, mars 01, 2008 1:54:00 em  
Blogger Maria said...

Johnny: Orlando är uuunderbaaar... Alexander B inte fullt så underbar alls faktiskt... nu blev jag hungrig!!!

lördag, mars 01, 2008 2:05:00 em  
Blogger stationsvakt@gmail.com said...

Ja, Orlando är en av mina absoluta favoritfilmer. Jag har säkert sett de tio gånger.

lördag, mars 01, 2008 2:10:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home


eXTReMe Tracker
website counter