Canastaklubbens cocktailbärssyltare befinner sig på dålig semesterort!!!

Otto, som i vanliga fall syltar cocktailbären till Canastaklubbens årliga skördefest, hade åkt över lilla dammen till Amerikatt! Han bokade in sig på bread & breakfaststället The Mamas & The Papas eftersom han ääälskar låten Monday Monday och speciellt Mama Cass vilken är en av Ottos stora favoritsångerskor...
Men det hela slutade i en katastrof då Otto drabbades av en otrooolig hemlängtan där han i ren och skär desperation tillät sig själv tröstäta å det grövsta... å det olämpligaste... ja... det slutade inte bra alltså! Papa hotade med att visa Mama vad Otto så olämpligen haft för sig... och Otto skämdes så mycket att han knappt kunde röra sig...

Otto är nu hemskickad och hans visum är indraget på obestämd tid! Själv såg han mycket nöjd ut att vara hemma igen... drog på en sockerlag med rom i en kastrull, kastade i en näve körsbär och när hela mankemanget var klart buteljerade han de syltade körsbären på vackra små burkar... sen drog han svansen mellan benen och försvann likt en vessla in under sängen... och där ligger han än... om du inte vet något annat...

Lägesrapport från Canastaklubben!

Otto, Canastaklubbens cocktailbärssyltare låter meddela att ställningen i Luciakandidaturen för tillfället är mycket, mycket jämn! Det är två kandidater med 5 röster var i dagsläget... och innan lördag måste ni ha skiljt dem åt!

Rösta på mina vänner, rösta på!
En röst per dag, gör Canastaklubben glad...

Otto låter samtidigt meddela att Canastaklubben utsett en Hederslucia vid namn StellaPellaPolarium!

Trångt under sängen...

Die Stuttgartgruppe... ?

Det har varit förvånansvärt tyst under sängen ett längre tag nu... och den enda som varit och nallat i mitt Leisurecabinette är enbart... jag själv! Inte ett enda stinnt syltat cocktailbär har svischat förbi mitt nylle när jag suttit i soffan på kvällarna... inte ett viff, voff eller vaff har yppats från sammetslena nosar... jag har nästan glömt bort att de finns - Canastaklubben!

Men i natt så började det ljuda från under sängen... ett högljutt nosande , mindre nysningar och små bjäffs sipprade upp till mig i den sena vargtimmen... sängen blev lite knölig underifrån och till slut var jag tvungen att kasta ned mitt rödhåriga flur och ta mig en titt i mörkret...

Jooohooodå... det var full aktivitet... det städades och donades... små filtar bäddades till av trampande tassar... det flyttades omkring med strutsplymsförsedda tofflor och portvinet rann till i små kristallglas... kex och ost skickades från tass till tass... och Otto satt i ett hörn och syltade cocktailbär för brinnande livet...

Jag fick minsan veta att en liten mustig&krullig cabaretensemble på nio små hundvalpar nu ingår i Canastaklubben. Vad exakt denna vaudevillegrupp har på sin repertoire har jag inte fått någon som helst klarhet i... det yippades och yappades yrsligt om Karl Gerhard... strutsplymer... absinthskedar... Kai Gullmar... papiljotterade öron... bensprattel... ett stoj och gamman som på den gamla Weimarrepublikens storhetstid tillika det fryntliga Paris under 20-talets mest flärdfulla epok!!!

Ja... jag säger då det... det verkar bli en festlig, fryntlig och fullsatt höst här hemma...

ELO-festivalens kranka och bleka efterdyningar...

Det var en slapp stämning i Canastaklubben igår kan jag lova... jag fick inte mycket hjälp när det skulle städas upp efter evenemanget... nej... inte ens Otto, cocktailbärssyltamästaren själv, var med och skrapade upp de intrampade körsbären i parketten!

Nästa festival kommer förmodligen att vara med inga mindre än självaste

Thin Lizzy!!!

(Sättning: Lynnot, Downey, Robertson och Gorham!!!)

Ny toastmaster i Canastaklubben: Brigitte Bardot (den unga, inte det gamla högerspöket heller!!!)

Brigitte Bardot - Contact

Jodå, redan i natt flyttade hon in i salongen... helt oanmäld... hon bara stod där... påstod att hog gillade discobollen... allt verkade väldigt självklart, så jag ifrågasatte det inte ens... jag sa "bonjour madame". Jyckarna och kusarna är yrsliga av glädjeyra... det gnäggas, frustas, yippas och yappas å det värsta! Själv klev jag ur sängen och halkade - glirtz - på ett urskvimpat cocktailbär (syltat av Otto) och for, i bara mässingen, som skjuten ur en kanon över hela golvet - det mina vänner, var en syn endast för gudar! Brigitte tittade på mig och såg förvånad ut... jag pekade på cocktailbäret och sa "Merde Griottes !!!"... hon brast ut i ett gapskratt och började sedan sjunga den här sången...

Baby a Go-Go!

... ni anar... eller hur... ?... det blir skitsnyggt... !... dekadent... och härrrligt... vackert... och man känner ett cocktailglas växa fast i ena framtassen... ett äkta romindränkt körsbär syltat av Otto - canastaklubbens cocktailbärssyltare - i den andra... ciggispysen Mike Nomad står redan i ett hörn och ser ut som coolaste katten i stan... han inte bara ser ut som - han ÄR coolaste katten i stan!

Roxy Music börjar stämma sina instrument - de känner på sig att salongen snart är klar... Roxy Music... det stående husbandet i min salong... Brian Eno börjar tvätta sin kostym gjord av människohår - men endast handtvätt i ljummet vatten... Bryan Ferry... for ever... snart här...

... imorgon ska ni få se hur det blev... inte idag... inte än... nu blir det ett glas körsbärsvin och en klutt hasselnötsglass... ett glas till mamma... två glas till mig... en klutt till mamma... två kluttar till mig... hon vill ha det så... och jag med!

... il peut aller quand il n'est pas HASP est...

Canastaklubbens dj Ellen-Dellen aka Mademoiselle Påmpamdår

Igår kväll låg jag i min säng och höll precis på att somna när det plötsligt började rassla lite försynt under sängen... det pustades lite grann... små djupa suckar... och sedan märkte jag att det drogs lite i täckets nederkant... en liten nysning hördes samtidigt som någon tassade fram under sängen... fram kikade en lång svart nos... upp i sängen kröp Canastaklubbens lilla Ellen-Dellen med vitpudrad peruk! De bruna ögonen tittade bedjande på mig och hon sade lite försynt:

- "Hej... jag har hört att du ska åka till Paris... och jag vill följa med... till Paris... jag får plats i ditt handbagage jag looovar... pleeease... pleeeease... pliiiiiiiiiiz "...

Det är svårt att vara skärpt så där sent på kvällskvisten... så jag lovade att ta med Ellen-Dellen aka Mademoiselle Påmpamdår i handbagaget när jag åker till Paris... problemet är att jag även lovat Otto, Canastaklubbens cocktailbärssyltare, en plats i handbagaget... hmmm... det kommer att bli trångt i den lilla bagen på flyget... men det ska nog gå vägen...

Ellen-Dellen rasslade snabbt tillbaka under sängen... hon var nöjd... och det sista jag hörde där nere under sängen innan jag somnade var små förtjusande fraser på franska...

- "J'ai appelé Ellen-Dellen, mais vous pouvez m'appeler Mademoiselle Påmpador, oui! Je t'aime, mais je suis toujours fidèle Canastaklubben... pardonne-moi"...