... blink... blink... blink...

När jag gick hem genom den lilla parken så stod han där i rastgården... min lilla hundflirt... ledarhunden som vänsterprasslar med mig... han, den gula, gulliga, tjocka och snälla labradoren...

Han kopplades precis loss när jag gick förbi... och han viftade lite avmätt på sin kraftiga svans, men han gjorde ingen antydan att röra på sig... han såg mest skamsen och trött ut... hade nog ingen större lust att gå ut den här kvällen över huvudtaget - grått, mörkt och fuktigt... nej, då är det bättre hemma... inomhus... i värmen...

Jag hade redan sett honom på långt håll... för när jag stegat upp för trappen och styrt mina steg in i den lilla parken såg jag nämligen på långt håll där borta i skumrasket något som pulserade rött - en batteridriven liten lampa som ägaren låtit sätta fast i halsbandet på sin fyrbenta vän...

Så där stod han nu, med en liten röd pulserande lampa som liksom markerade hans puls... markerade hans hjärtslag... hans andetag... jag gick förbi och tittade hela tiden rakt på honom... han tittade knappt åt mitt håll... han såg mest trött ut... och skamsen... en skam ackompanjerad av en batteridriven röd liten blinkande lampa...

... blink... blink... blink...


Historien om mig och "min" älskade ledarhund so far:
Episod 1
Episod 2