Nattlig doft...

... Stockholms gator luktar gott i natt... träd jag inte lagt märke till har blommor... blommor jag inte lagt märke till... en busstur med 4:an från St Eriksplan hem till söder... och när jag kliver av bussen hemmavid så upptäcker jag dessa underbara träd med sina underbart doftande blommor... ja min själ, Stockholm doftar underbart gott i natt... jag undrar vad alla ni andra gullisar gör just nu... och jag hoppas att ni känner doften ni med...

The Lovely Bones...

... boken ska nu bli film... Alice Sebolds bok - The Lovely Bones... eller Flickan från ovan som den heter på svenska. Jag läste den efter att jag fick den tipsad av Lisabeta... först läste jag den på engelska när jag åkte över till New York för några år sedan och när jag kom hem så läste jag den även på svenska...

En väldigt bra bok om en flicka vid namn Susie som mördas men som fortsätter observera sin familj lite grann från ovan... en bra bok... en ruggig bok... en läsvärd bok... som nu blir film med bland annat Ryan Gosling som Susies pappa... vi får väl se hur bra filmen blir, det är alltid lite vanskligt när bra böcker görs om till film!

Konserter jag inte kommer att bevista...

... men som jag borde...


The Gossip

... ikväll spelar...

Fé på Café Edenborg
Chromeo på Debaser
Gossip på Accelerator
Northern State på Trädgården
Interpol på Accelerator
Tokyo Police Club på Accelerator

och i morgon kommer jag inte heller att se...

Gruff Rhys på Accelerator
Brightblack Morning Light på Accelerator
Rufus Wainwright på Accelerator
The Sea & The Cake på Accelerator



... alla dessa band planerar jag avsiktligt att missa... synd för de är bra... och de börjar snart soundchecka för fulla muggar här utanför... I'm at least on holy ground at the moment!

Vad jag ska göra istället...!?

Lulla på i min egen värld antar jag... just ja, ikväll ska jag sitta på en liten italiensk kvarterskrog i lilla Paris här i Stock! Dessutom glömde jag rollonna mig under armarna i morse, det känns konstigt må jag säga!

Älskade, älskade sommar-stockholm!

Testbild! sjunger Monica Zetterlunds vackra låt En gång i Stockholm som handlar om en vinterseglats i Stockholms skärgård. Låten blev en gång framröstad som sveriges sämsta låt... av ett gäng idioter får man utgå ifrån! Låten kom sist i melodifestivalen 1963... där ett gäng idioter röstade... får man utgå ifrån! Texten är skriven av min husgud Beppe Wolgers...

Det tackar vi Testbild! för!

Skivbolaget Friendly Noise

Det finns bra mycket viktigare saker än...

Pengar...

The Kitchen of death... The Kitchen!

Jag har äntligen beställt den engelska tv-serien The Kitchen med Eddie Izzard på dvd... nu behöver jag bara köpa mig en dvd-spelare också så jag kan titta på min absoluta favoritmänniska när han agerar som den värsta/bästa Gordon Ramsey!

Northern State!

Ok, då var det dags igen... jag fullkomligen ÄLSKAR det här bandet från New York: Northern State... remixarna av Away Away och Better Already är uschpådig-fypådig-uschpådig-så bra! På deras myspace-sida ser jag att de spelar här i Stockholm på Trädgården nu på fredag och på Peace & Love i Borlänge på lördag! Eftersom jag struntar i Accelerator så kanske jag ska ta mig en tur till Trädgården i stället... kanske...



Allt hänger samman... på det ena eller andra sättet... all good things comes to the one who waits...

Flankerad av The Shins...

Det regnar i Stockholm... ett sånt där melankoliskt sommarregn... finns inte en suck att det ska komma lite solsken på hela dagen, det känner man!

Det regnar... och jag flankeras av The Shins... de har länge gått vid min sida... men de senaste åren har de befunnit sig lite i den blinda vinkeln. Senast de punktmarkerade mina fotsteg var en sommar i New York för typ 4 år sedan... och det var Micke som pekade på en skiva i sin samling och sa:

- "Den här måste du bränna av!"

Jag brände av den och traskade avenyer och gator upp och ned... åkte hem... och tog med mig en bit av New Yorks gator i form av The Shins skiva Oh! Inverted World... och så föll de i glömska tills jag såg filmen The Garden State av och med Zach Braff... sen vek de av på en sidogata i min hjärnas virrvarr igen...

För några veckor sedan dök de upp i mitt liv igen... när Gabriel tog fram sitt skivcase och pekade på en skiva och sa:

- "Dom här är bra!"

Just ja... The Shins... ja dom är faktiskt otroligt bra...
Kommer ihåg att jag läste alldeles formidabla recentioner av deras senaste skiva vilken kom tidigare i år... såg en bild på grabbarna och tänkte: Jäklar vad trevliga och smarta de ser ut de där Oregon-killarna..."

Nu har jag köpt de bästa låtarna från deras senaste skiva Wincing the Night Away... och det är riktigt, riktigt bra låtar... några av de bästa jag hört... och hela kroppen älskar dem... varenda cell avgudar deras musikaliska små resor... och så snygga skivkonvolut - jag vill ha skapat dem!

Åh... jag kan inte leva utan dem nu... de ackompanjerar mig så bra... grabbarna iThe Shins...



The Shins snygga, snygga webplats
The Shins myspace

Jag just nu!

Jag är inte bara tjock och trött just nu... jag är lite gubbig också!
Det, mina vänner, känns inget vidare!

Hemmansägare!

Är jag inte hemma den närmaste veckan... så får ni gå hit!

... telefonen ringer, frågan ställs och tre minuter senare är jag stugvakt för en kollegas kolonistuga i tantolunden, 10 minuters promenad hemifrån...

- "Du bara kollar så stugan står kvar, vattnar lite och så får du ha värsta grillpartajen om du vill! Vi kommer hem nästa torsdag..."

Grillpartaj vet jag inte, men att ta med en flaska calvados, rödvin eller likör och bara sitta där på kvällskvisten i grönskan och ändå befinna mig mitt i stan på södermalm känns oerhört lockande...

Jag sade Javisst till erbjudandet... så till och med nästa onsdag är jag officiellt stuguägare på södermalm och kommer varenda kväll synas spankulerande med ett fint gammalt glas med något gott uti ena framtassen skvättandes lite vatten... gnolandes på små melodier i solnedgången...


Rosen jag kommer att dofta på och skåla med varenda kväll i en vecka...

Att hänga i hooden...

Äntligen träffades vi... äntligen... för det var länge sedan alla tre fick till det... och jag fick ett nytt rudiebadge av Rudiegirl (jag tappade mitt gamla förra veckan och jag har kännt mig naken och ensam sedan dess). L8-Lee övertygade mig om att jag INTE hade fått borrelia:

- "Nej, nej det där är ett vanligt myggbett... ringen runt bettet ser helt annorlunda ut om man fått borrelia!".

Puh, för på jobbet idag fick jag höra från olika källor att jag led av borrelia och att jag genast borde bege mig till en läkare och få intravenöst både det ena och det andra, vaccin och penicilin... men jag har inget minne av att en fästing suttit på foten, myggbettet däremot fick jag i en midsommarnattsdröm...

... woke up on a good day... and the world was wonderful...a midnight summer dream had me in its spell...



Efter en indisk middag på stans bästa Indier - Restaurang Ghandi, så blev det some hangin' in my corner... och jag beslöt mig för att börja hänga här i hörnet vid caféet... bli tjenis med både den ena och den andra... fast jag är ingen hörnhängare egentligen... men som sagt, jag kan ju bli...

Aldrig har jag sett en så enorm mängd enormt stora hundar flanera förbi med sina hussar och mattar som just där på Ghandis uteserveringen... stora var de... jo Rudiegirl... de var ovanligt stora för att vara så ovanligt vanliga hundar!

2

Två veckor kvar till semester... två...
Det är tomt här på jobbet kan jag lova... mer personal än besökare... tomma lokaler... någon som kommer och någon som går... mest personal... väldigt få besökare...tråkigt!

Däremot är vännen, som sitter ute i skärgården och syr scendekor, inne i stan för ett dygn... så vi ska ses idag efter jobbet... men så fick jag veta att Rudiegirl, som jag knappt hunnit träffa något alls på senaste tiden drar upp till Umeå (sorry fel av mig!) Luleå i morgon... men wtf girlfriend!

Två veckor kvar till semester... två...
Då blir det tajta brallor med allt som ska göras, alla som kommer på besök... och jag som ska iväg och hälsa på... och så renoveringen av hallen... tajta brallor!

Det ska umgås både här i Eken och i andra landskap... det ska sovas över och det ska rökas cigarr i Närke... det ska gås på Accelerator och förhoppningsvis tittas på The Gossip och det ska fiskas... det ska institueras en årlig fest i en trädgård i Jakan... ja min själ - brallorna är helt plötsligt supertajta!

Två veckor kvar till semester... två...

Och brallorna har aldrig varit tajtare...

Ljud man kan höra i Bergslagen... om natten...

Jag har hört det förut, när jag arbetade på Nordiska Museet... så jag vet hur det låter...

- En skrikande gravid Zebra som ska till att föda ägg!

Jodå... helt plötsligt så hör man ett skärande skrik över nejden... det skär genom märg och ben... i sitt huvud kan man se den vidöppna zebramunnen med de svarta läpparna spända över en långt utskjuten käke... det skriiiiiiiks!!!

Det är ett ljud man blir både nyfiken på och rädd för... man vill springa iväg för att se efter... men skriiiiiiiket gör människan rädd... rädd för vad man kan komma att möta... för tänk om det inte är en zebra... utan något betydligt mer otäckare, farligare, läskigare... Zebrornas ägg ser ut som kaffekoppar i formen... jodå, så är det faktiskt...

Gravida zebror som ska till att föda ägg - hårda som porslin i form av en kaffekopp med fat - gör man klokast i att låta vara!

Midsommarafton - årets mest magiska natt...

Midsommarstången blommas och bladas med kärlek och ömhet...


Erik gungar sin midsommarsjäl i en hängmatta i väntan på spel och lek...


Svåger med jaktinstinkter och jägarexamen laddar luftgeväret...


Pappa kontrollerar och räknar...


Syrran stoppar in en prilla under läppen och fyrar av en salva... she's cool - hon har jägarexamen hon med!


Mamma sköt med gevär för första gången i sitt liv... gick fint!


Jag sköt ihop 39 poäng och kände adrenalinet pumpa... borde kanske skaffa mig en jägarexamen...!?


Hungrig - som alltid... med vacker liten hårbukett bestående av prästkrage, jasmin och ros som min syster gjort till mig...


Efter sillen och laxen skulle det skruvas i muttrar... alla var koncentrerade och man fick hålla sig för att inte springa fram och hjälpa muttern på plats...


Erik hittar rätta knycken...


Precision, säker hand och lite jävlaranamma krävdes för att få dit muttrarna!


Det var inte så vackra öknamn muttrarna fick när de trillskades...

Min bror leker med maten... som i övrigt var utomordentligt god... men godast var mammas matjessillspecialare! Tack för receptet!

Samtal i den svenska sommarnatten...


Sommarnattens leende med rosiga kinder...
Efterätten i form av en marängsvan med grädde, glass och jordgubbar simmade inte fram förrän vid halv tolvbläcket på nattkröken...


Inte ens prästkragarna sover på midsommarnatten...


Midsommardagen... då plockas det smultron... till en minimarängsvan...

... och resten av sommaren ligger nu framför oss... det är tid att njuta go'vänner... I am up for it! Tack kära bror och familj för en fantastisk midsommarafton! Och grattis pappa till segern!

Tell me you love me...

I want to touch you... You got lips, I could spend a day with... You wana saddle up, you wana settle down... I should have known, that a boy like you and a girl like me is a catastrophy... My friends say you're no good for me... And tonight I give you my heart... La la love you... I'm bad news...That's not my theory baby, that's the truth... Will you still love me tomorrow... Oh lala lala lala, parapa, parapa... And I say - come here cause I wana kiss you!!!

Jag är tillbaka i Stockis med endast TVÅ myggbett, äter frulle och läser DN. Som romantiker och musiknörd blir jag rörd till tårar när jag läser om en ny bok skriven av Rob Sheffield - Kärlek är ett blandband. Rob berättar om kärleken till sin döda fru där varje kapitel i boken utgörs av ett av alla blandband de spelat in till varandra... den boken ska jag köpa mig i veckan och börja min semester med - två veckor kvar!

En annan bok som pockar på min uppmärksamhet är en antologi där 23 författare getts i uppdrag att välja varsin The Fall-låt och skapa en novell kring den - Perverted by Language. Fiction inspired by The Fall.... med förord av självaste Mark E Smith... minst sagt spännande!

Schwedishe Midsommar!

Midsommar... för mig är det slut på fester ute i någon stuga någonstans med massor av människor jag inte känner... kallt och regnigt... utedass... gemensam mat - dåligt planerad... fulla typer som börjar bråka och härja... fulla typer... som inte kan sköta sig... fulla typer som beter sig... man blir sur... man blir blöt... man får ligga på ett golv... på ett liggunderlag... på en fuktig kudde...

eeeeh... näe... usch... never more...

Nu måste jag erkänna att det säkert är kanske tjugo år sedan det hände sist - men jag minns och jag ryser... det slutade faktiskt med att vårat gäng samlade ihop oss i två bilar och drog därifrån... till ett föräldrahem som stod tomt och till vårat förfogande... det blev god mat och vin... salongsberusning och jäkligt trevligt istället... men det var då!

Nu vill jag helst fira midsommar under ordnade föhållanden, minutiöst planerad mat om än inget direkt fancy... men bra mat, gott vin och trevliga människor omkring mig... salongsberusning och skratt i den ljusa sommarnatten...

Jag ska ju åka "hem" och fira med släkten och det ska bli så trevligt och roligt!

Hittade bilden på en tysk sida om Schwedishe midsommarfirande... och varför blir jag inte förvånad över att det som avbildas är ett nudistiskt midsommarfirande... tock-tock-tock - de där tyskarna! De är ju helt galna i vårat vackra land, våran natur och våra röda stugor... då borde väl även midsommarfirandet i folkdräkter vara med exotiskt än en nudistpolka... eller...!?

Själv har jag faktiskt haft folkdräkt på mig på vissa midsommaraftnar när jag var liten... en dräkt från Härjedalen - en mashup kan man säga... misstänker att min mormor vävde tyget...

Det blir ingen folkdräkt i år... något mer bekvämt uppskattas för min del, något som inte kliar så förbaskat...

Nå!

Ha en mysig midsommar nu allihopa... ni som är kvar i Eken, ni som sitter ute på Mörkö utan internääät, ni som drar till Värmland och Hälsingland... sorry Östersund och Bryssel... jag kommer inte över helgen... men kära, älskade Östersundsvänner och Göteborgsvänner - jag kommer till er lite senare i sommar! Systerdotter - ta det piano på Sandhamn...

En stor midsommarkram till er alla, med doft av färska jasminblommor bakom ena örat...

Glad Midsommar!

Twenty, twenty, twentyfour hours ago...

Veckorna före semester... midsommar om några dagar... kroppen och hjärnan vill inte alls fokusera på nödvändiga ting... nope... jag tänker mest på fem veckors ledighet just nu!

Jag har blivit bjuden till de mörka bergslagsskogarna på midsommar... blommor och vin... humlor och bin... dialekt med tjockt "L"... hängmattor sköna... där tänker jag gunga med några blommor i håret och vinglaset i min ena tass...

Det låter ljuvligt men kan sluta i katastrof!
Alla andra har bokat biljetter hit och dit... det hade inte jag... och nu helt plötsligt så insåg jag att om det ska gungas och blommas och skvimplas vin och pratas med tjocka "L", så måste en tågbiljett till gamla hembygden köpas NU - i rödaste rappet - pronto!

Vägen över Avesta - fullbokad!

Om vägen över Avesta är fullbokad... så måste jag åka en annan väg... och den vägen är inte så rolig... det funkar, jag kommer ju fram... men över Avesta så är det lite småmysigt och nice då jag får återse en liten glims av min gamla hemvist Uppsala... inga byten... det tar en och en halv timme...

Det andra alternativet är via en mellanstor industristad där mina tonårsminnen väcks till liv... ni vet... konserter och kärlekar i början av 80-talet, konstutställningar och refuseringar i slutet av det samma... jo, jag har haft med några linoleumtryck och oljemålningar på en utställning i den där staden för exakt 20 år sedan, ja och sedan blev jag refuserad på en vårsalong samma år! Ja ja, allt det där var under min oerhört livstörstande konstnärliga period...

Ok, jag fick tag på en biljett och måste alltså ta tåget över ovan nämnda memorylane... sedan byta till ett lokaltåg och åka med kreti och pleti... ni vet lite kepskillar som brölar och fnissande tonårsbrudar med för kletig mascara och korta små linnen som umgås med kepskillarna... det skriks och väsnas och tanten med lilla hunden blir rädd och jag måste knalla upp till de alltför kaxiga kepskillarna och förkortalinnenbrudarna och be dem dämpa sig eftersom lillahundtanten blir lite shaky.

Jag möts av gutturala läten som påminner lite grann om:

- "Mäh vah!"
- "Vasaru?"
- "Ööööh... !"
- "Men vafan är ditt probLem dåh?"

Men jag tar det... ler lite vuxet och säger:

- "Jaja killar och tjejer, what ever... men om ni kunde ta och dämpa er lite, lite, un petit (här nyper jag ihop min tumme och mitt pekfinger för att förtydliga vad jag menar...) vi har inte betalt pengar för att höra erat gorillasnack, ok... capishe!?"

Ja, ni förstår va... resan slutar i slagsmål och jag måste hoppa av tåget i farten och ringa efter någon som kan hämta mig mitt i badland...

... näe... ni fattar att jag skämtar va!?
Det finns ingen gammal tant med en liten hund på tåget... det är helt enkelt jag som vill att kidsen ska skärpa till sig, borsta smulorna ur skägget, vattenkamma luggen, ta på sig en tröja som täcker magen, sluta skrika och uppföra sig som folk...

Men huvudsaken är att jag har min biljett... jag ska hemöver och fira midsommar med nära och kära - det ska bli alldeles förljuvande!

Bye bye Alfie!

Quick Daddy - get me out of this place,
It's about time I fall from grace...

Don't try to stop me this time,
I'm gona sell my soul for a dime...
Tonight I'm stepping out,
I'm gona go and pick up town!


Musikredaktionen rekomenderar i samband med att oönskade sjömän längtar hem: Piney Gir

Ett brev från min sailor-boy!

Till min Mary

För många dagar, för många nätter... här kommer nu äntligen från mig ett letter. I mina tankar där svävar blott du, en aura av sirligt precis som en gnu! Sju månader utan min allraste kära, oh baby vad ska denna plåga oss lära? Jag ville ej skiljas, men båten sa tuuut... "Ohoj!" skrek Kaptenen... "Nu lägger vi ut!" Jag minns dig på kajen med runnen mascara, vi måste stå ut, vi må detta klara! Med sotade ögon precis som en panda, buketten mot barmen du lyckades landa! Jag gråter och gråter och känner mig ludden, med fotot utav dig placerat på kudden!

Jag längtar till soffan och tvn och dig, du är allt för ljuvlig min käraste tjej! Med armen så slingrig i soffan jag minns, du tyckte jag klängde, jag tror ej du minns... av tårar mina ögon svämmade över, du skyllde på tvättstugan och hoppade över! Mest ensam i soffan jag satt där och vänta, på dig du tvättande rödhåriga jänta! Nog älskar du mig så som jag älskar dig, men står du på kajen och inväntar - säg!?

För båten den kommer om veckorna fyra, jag längtar och trängtar jag kan inte styra... mina tankar de rör sig om endast blott dig, oh Mary, oh Mary min fryntliga tjej! Oh käraste Mary, jag räknar och räknar... de dagar tills jag återse dina fräknar. Allt jag vill känna innan jag dö, är dina lockar du rödhåriga mö!

Din för evigheters evigheter - Alfie



Den bedårande rödhåriga mön!

Fotnot: Ludden = ledsen, övergiven, hjärtesorg
(Jo, det är sant! Kolla upp i SAOL får ni se!)

The Organ - Memorize the City

... nej... det är inte alls så att jag vill vara 18 igen... nej nej nej... men när jag lyssnar på The Organ från Vancouver så får jag samma känsla i kroppen som när jag var runt 17-18... den där bitterljuva känslan att inget veta... att inte riktigt förstå... att ständigt undra... och att inte ha några svar... man önskar att någon ska berätta alla hemligheter, men man vet att det skulle vara lönlöst att få alla svar - det skulle vara som att fuska med själva livet... för man vet någonstans långt där inne att man själv måste ta de där stegen... stegen som ger svar...

Det är ungefär samma känsla som jag kan få när äppelträden äntligen blommar igen... eller när den första snön faller och bildar ett tjockt, vitt glittrande täcke av miljoners... miljarder... trillioner små snöflingor som gnistrar så där magiskt en sen vinterkväll och man befinner sig ensam i skogen och månskenet illuminerar varenda liten stjärna av frusna ögonblick... en bit bort ser man att det lyser varmt i några hus... och det är så tyst att man kan höra när de frusna snöflingorna frasar mot varandra... de tar mark och lägger sig som ett glimmande puder - som en uppochnedvänd stjärnhimmel där snöstjärnorna glimmar ikapp med cassiopeia...

Livet blir plötsligt ganska litet och futtigt... och allt annat... ja... det där som man inte riktigt vet vad det är för något... det blir så oändligt mycket större och jag nästan tappar andan för ett tag... mina frågor är så små... men samtidigt kan de aldrig bli större än just då... just precis där med detta överväldigande glittrande och glimmande... och tystnaden... med det där frasiga tysta klirrandet av iskristaller i de vackraste formationer som tar mark... just precis så känner jag när jag lyssnar på The Organ... och jag blir glad när jag inser att jag är långt ifrån att vara 18 år...

Essinge-dessinge-hunken-lunken... nu slår vi ett slag för brötarfunken!

Icke-akademisk mage...

Jag är hungrig så där riktigt rejält att det kurrar i magen... NU... klockan tjugo över tio på förmiddagen... min mage är inställd på rejäla arbetarluncher verkar det som... och vore det inte så att jag inte åt kött, så skulle jag kunna beställa in en rejäl jävla medium rare köttbit med klyftpotatis, smörslungade morötter och en ljuvlig sås med grädde - NU!

- I'M HUNGRY... HIT ME WITH SOME FOOOOOD MAN!!!

Tralala lilla molntuss... kom hit ska du få en puss!

Oooh lala för ett sommarregn... man blir blöt och man stannar inne... det är otroligt mysigt med sommarregn... fast regn i stan är inte lika vackert och romantiskt som när man sitter ute i en stuga på landet - now that's romance! Dela en filt i en soffa... slötitta på en gammal film... spela kort... baka bullar och fika på eftermiddagen... det lider mot kvällning... man tar en promenad och naturen luktar nytvättad och solen spricker fram mellan moln med vackra namn... moln man vill klappa på...

cummulus humilis

cummulus congestus

cumulonimbus

cirrus uncinus

cirrostratus

altostratus

altocumulus

altocumulus floccus

altocumulus lenticularis

... moln är som humlor... mjuka och för det mesta utom räckhåll men förljuvande och lockande... fast molnen saknar allra som oftast ränder... jag har redan en stor, tjock och lat humla som husdjur, men jag kan tänka mig ett moln också!

Bad Luck Sailor!

Vaknade med en en stickande smärta bakom ögongloberna... håret ömmar... måste vila ett tag innan jag ens försöker sluddra mig ur sängen... det gick inte så bra... var tvungen att låta min lekamen åter försluta sig i täckets skyddande lull-lull... vacklar upp till slut... måste ha frulle... går förbi en spegel... ser något i ögonvrån... tittar ner på min högra överarm... där sitter nu en stor tatuering i form av ett ankare... det ankaret fanns inte där igår när festen började...!

Ok, jag tar det onda med det goda... det är bara ETT ankare och det är bara personalfest EN gång per år!!!

Magazine - Give me everything

... en av världens bästa låtar... den får ni av mig idag... nu när jag är så jäkla upptagen... Det är återigen min gamla idol - Howard Devoto... tyvärr en liveversion... på skiva är låten lika tajt som ett par puss o kram-jeans var tajta året 1978... i'm telling you!!!

Jag är inte här idag...

... jag är mest ute och fixar och donar inför personalfesten ikväll... men ni har säkert en mysig dag ändå!

Hej på er...

Howard Devoto - Rainy Season

Jag var förälskad i denne man... jag var förälskad i denna låt från 1983... det var också en vinyl som försvann i och med en separation! Howard Devoto the master of the wonderful world of bittersweet!

Man kan tro att jag väljer partner utifrån deras skivsamlingar... DET är inte sant... kanske... eeeh, show me your skivback baby!

3

Idag är det torsdag... det betyder att den här veckan i princip är slut... i morgon har vi personalfest och som delaktig i la festivia commitea oh-la-la så är jag bizzi med planeringen mest hela tiden, vilket betyder att tiden flyter samtidigt som den inte räcker till!

Men man kan liksom säga att den här veckan är till ända... eller hur!?

Det betyder att jag bara har TRE veckor kvar till semestern... eller hur!?

Eller är det så otroligt hemskt att det är FYRA veckor kvar från och nästa måndag... inte FYRA veckor inklusive den här veckan!?

Jag törs inte kolla upp det... då blir jag nog oerhört deprimerad eftersom jag vill ha semester NU! Jag lurar mig själv, jag är så duktig på det nämligen, och tillåter mig tro att min semester börjar om TRE veckor från och med nu... inte FYRA... inte fyra... absolut inte fyra...

Sånt som fortfarande grämer mig!

Luxuria, dvs Howard Devoto och Norman Fisher-Jones "Noko"

Jodå, jag grämer mig över futtiga ting ibland... jag är inte bättre människa än så... även om jag försöker framställa mig som en något bättre... människa... än just så...

En av de saker som grämer mig lite då och då är det här med förhållanden - separationer - och därav splittrade skivsamlingar... jo... det grämer mig big time faktiskt!

Jag och mitt ex hade en helt underbar skivsamling tillsammans... oerhört kompleterande... men när vi gick skilda vägar för en massa år sedan så försvann några godbitar som är rätt svåra att få tag på idag... och det grämer mig... Ok, det mesta har jag kompleterat upp mig på till dags dato... men det är en Luxuria (deras första som han hade i en otroligt snygg specialutgåva) och några The Jazz butcher (äger själv bara en skittråkig samling som inte alls är representativ på minsta sätt)... annars så är jag nöjd och glad med det jag har... förutom att jag grämer mig för en handfull skivor som jag inte har...

Sommarpratarna i P1

Nu är de offentliggjorda... sommarpratarna... något jag inte kan vara utan... det enda som fortfarande är riktigt svensk barndomssommar för mig! Men varför kallas de sommarvärdar...? Har man inte alltid sagt sommarpratare...?

De sommarpratare jag ser fram emot att lyssna på är Tore Skogman, Gustav Fridolin, Erland Josephson, Martin Kellerman, Barbara Bonney (en av mina operaidoler!), Salem Al Fakir, Knut Knutsson, Christer Fuglesang, Susanna Alikoski, Pelle Almqvist och Lena Endre... men jag brukar försöka hinna lyssna på dem alla... och det är alltid några som överraskar positivt... och så finns det ju tyvärr dem som inte överaskar en alls utan är precis så som man i sina förutfattade meningar trodde... förra året var det Charlotte Perelli som införlivade mina förutfattade... och i år blir det nog tyvärr hennes svägerska Pernilla Wahlgren som tar över hennes skor!
(sorry Pernilla... men du och jag don't make a match!)

Skipper-skate!

Idag såg jag en skata med bröstet bart... inga fjädrar... och på den gråaktiga huden hade han låtit tatuera in ett ankare... och under sin lite vindpinade näbb hade han låtit ansa till en mycket smakfull och stilig skepparkrans...

Det var synd och skam att jag inte hann få upp kameran ur min väska och bränna av ett foto... för då hade det naturligtvis funnits med här ovanför denna text... nu får ni lov att tro mig på mitt ord!

Åh... om jag ändå vore hemmafru!

Comme ille cion!

Hela dagen har jag åkt runt i en bil med trevliga kollegor (delar av festkommitén) och gjort inköp med skärgårdstema... och vin - vin är väl skärgård!?

Vi har nu gjort våra inköp och det mesta är klart till personalfesten på fredag... skepparkransarna är ansade som vi säger: till sjöss du akterseglade! Nu först sitter jag här igen och pustar ut efter diverse strapatser i de norra delarna av Stockholm... en burk tjära... tjära är väl skärgård!?

Efter denna strapats är jag nu så uppspelt att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen... nästan så jag skulle behöva en match minigolf i Blecktornsparken, men det ser ut att bli regn... och jag måste hem... hem och fundera... och glädjas... bland annat åt min Baryshnikov-biljett!

Ajöken gullisar... tack för idag!
Vad jag menar med Comme ille cion!?... ingen aning, det finns väl inget som heter så vad jag vet!