Nyss hemkommen och så tung i själ & hjärta...

Funderar ni på att gå på bio... se en trevlig film... något roligt... något med action... något som man inte behöver anstränga sig för att förstå?

Gör inte det!

Gå och se Pans labyrint av Guillermo Del Toro istället... spanska inbördeskriget, en flicka som får en grym general som styvfar... en magisk värld öppnar sig... en magisk värld behöver inte alltid vara god... den kanske är lika ond som ett inbördeskrig... människor i krig är onda och grymma, varför inte en pan? Demonisering... Nästan så Clive Barker kändes närvarande stundvis...

Ibland är det så befriande att slippa Hollywood-skiten när man går på bio... men hur tungt kan det inte bli... det är inte alltid a piece of cake att gå och se en biofilm... nu när jag kom hem var jag tvungen att sätta på musik, tv... vill helst ringa någon samtidigt som jag skriver här... och diska med radion på inne i köket - både vill och vill inte tillbaka till min verklighet...

Tack Guillermo Del Toro för att du berörde mig så långt in i hjärtat och hjärnan...! Hur ska jag kunna somna i kväll? Finns det någon som vill komma och sova över här - NU!

Sony Ericsson Z610i

... det lutar som tornet i Pisa... åt denna lilla ärtiga yuppie-nalle... eller... jag måste nog fundera i några månader först... är den ful... är den fin...? Jag vill ha en svart... och den till vänster är ... rosa... no no no... den svarta måste väl vara svart även på insidan... ser onekligen ut så på bilden... men den ser också väldigt plastig ut... gör den inte det !? Ren och enkel design utan plastigt intryck - går det att få tag på...?

Jag går i väntans tider...

Uppdate
Nej... den är nog ful... antar att detta kommer att bli en lång utdragen affär!

Stackars oss!

Någon äger en andel i ett slott i södra Frankrike... någon har tillgång till en lägenhet på franska rivieran... någon har blivit erbjuden att låna huset i södra Spanien...

- Ja, vi måste åka ner... vi samlar ihop ett gäng... vi kan väl ses där... ska vi åka ner en vecka...?

... och här sitter vi... inte har vi åkt ner inte... inte någon av oss... och i princip fri tillgång har vi allihopa... bara att säga till, höra efter... åk ner du, vi är ju ändå i Sverige hela somrarna... passa på vet jag...

... vi har tillgång... men ändå sitter vi här och tycker lite synd om oss själva... och suktar ner till Itaaalien... Spaaanien... Fraaankrike... det är nog inte så synd om oss ändå, om vi tänker efter...!

Ny Yuppie-nalle anbefalles!

Jag gillar att kalla mobil för yuppie-nalle... så fint på något sätt... en svunnen tid... Yuppien... var finns de idag!

Young Upwardly Professionals

Själv har jag aldrig köpt mig en mobil... jag har alltid fått av någon som köpt en ny modell. Men nu befinner jag mig i valet och kvalet att skaffa mig en ny yuppie-nalle och då infinner sig funderingarna...

1. Får jag köpa en yuppie-nalle själv?


2. Får jag ens fundera på vilket märke jag vill ha?


3. Vilken färg... är det ens att tänka på?
   

Min första var en Nokia... åh vad jag älskade den, det var den där snygga, lite tunga 4200 eller vad den nu hette. Lite retro med en display med lite svagt rundade hörn... lite som en gammal tv... Jag blev jätteledsen när den tutade vidare... hade gärna haft den än i dag...

Min andra var/är en Sony-Ericsson... den var modern när jag fick den, modern i min lilla värld alltså! Jag vill inte ha det senaste, det flashigaste, det dyraste... jag vill ha det som är Maria helt enkelt... och så ska den vara av bra kvalité, snygg, komfortabel och praktisk! No trash!

Och nu står jag här och funderar... bör jag vänta tills någon erbjuder mig sin gamla telefon eller är det dags att ta klivet... att själv göra ett aktivt val... välja märke, operatör, färg, form och funktion...

... äh, jag väntar ett tag till och ser vad som händer...

Ta nu en titt i almanackan...

... jag sitter och väntar med en kopp kaffe hela dagen...!

Riden av nattmaran!

... vaknade mitt i en dröm... jag grät i drömmen... inte så där våldsamt utan mer lågmält men jag var genuint genomledsen... en person behandlade mig som luft... eller det kanske är en fin omskrivning... personen behandlade mig som jag kan tänka mig mobbare behandlar den de mobbar - man är helt värdelös och inte värd någon vördnad eller omtanke... han tittade på mig och jag grät... han bara tittade på mig och struntade i att jag grät... jag grät inte i verkligheten när jag vaknade... men känslan i min kropp grät... grät när jag vaknade... min kropp befann sig mentalt mitt i det värsta drömhulkandet...

Personen i drömmen finns i verkligheten... men inte i mitt liv... personen var aldrig elak mot mig med vilje... ibland behöver man ju gå vidare... vem kan hindra någon från det... visst - det blev ett något dramatiskt slut, men så kan det ju bli ibland när man levt tillsammans ett antal år... men det är länge-länge sedan vi hade något gemensamt... det är många år sedan vi träffades sist... det blev inget trevligt möte... men ibland vet man inte hur man ska närma sig varandra... vissa människor saknar den sociala kompetensen och klarar inte av att hantera och veta hur man bör agera i skuldbelagda situationer... istället för att säga förlåt så kanske man säger varför... varför hindrade du mig inte... att gå... men jag hindrar ingen från att gå, det är inte mitt ansvar... behöver man gå så behöver man... alla får ta ansvar för sina egna val och beslut här i livet... jag har fullt upp med mina egna... Det känns lite konstigt att drömma om människor som man inte har något att göra med idag... människor det var åratal sedan man såg sist... de existerar liksom inte till vardags... och så dyker de upp så där i drömmarna ibland... vilket man inte kan hindra... och man undrar... :

- "...eeeh, hej... men NEJ!... du hör inte hemma här längre... du får vara i ditt liv... det här är mitt... seså... schas på sig... du hör hemma i en annan tid... ett annat liv... och jag ångrar ingenting...!

Nå... jag vaknade upp och insåg snabbt att det var en dröm - då log jag det bredaste leendet jag bara kan... åååh, tack vad mitt liv är underbart... åååh, tack för att du lämnade mig då för över 10 år sedan... åååh vad glad jag är att jag inte trugade... glad över att jag bara packade mina väskor, tog ner mina tavlor från dina väggar och drog - utan att tveka... (tänk att man kan bli genuint glad för sånt lite senare i livet!?)... människor kommer och människor går genom mitt liv... och jag har de mest underbara människor omkring mig... bara de finaste... creme de la creme... ingen har det bättre än jag - ingen!

... och de där drömmarna som kommer med några års mellanrum... de är säkert bra för någonting... en katarsis som sköter om mentala flöden eller nåt... det kanske kan vara bra att påminnas om hur det känns att vara så där genuint ledsen... något att jämföra med... och då är det väl fantastiskt om det sker i drömmen och inte i verkligheten... vad vet jag... Huvudsaken är att mitt liv är här och nu... jag lever i den bästa av drömmar!

Ett rejält skägg, brädlappar på baktassarna och blåbärssoppa gör att du lever längre!

Vill du leva sju år längre än genomsnittet ska du leva som en vasaloppsåkare, de lever tydligen det ultimata livet... ja, för att leva sju år längre alltså!

Men jag vet inte... nej... de där sju åren fixar jag på något annat sätt... med exklusiv choklad och körsbärsvin... det måste ju ge minst 10 år extra, det känns så i allafall! Och alla skratt måste ju göra att jag lever till jag fyller 189 år - minst!

För någon vecka sedan gick Lisabeta en hel dag och väste...:

- "Live fast, die young and be a beautiful corpse..."

Tja, sa jag, det är ju bara ett problem här och det är att vi inte är så unga längre... vi lever inte speciellt fast & dangerous heller... så det där min vän är garanterat kört! Men min svåger åkte vasaloppets öppna spår i helgen och nästkommande helg har jag hört rykten om att Nättchen och Grötätarn ska haspla sig iväg på brädlapparna under vår mini-alp-semester i Hälsingland! Jag snyltar på deras skidåkning... stannar inne... tittar på film... lär känna min nya vän... lagar en god middag och dekanterar vinet... så står middagen klar när de kommer in från kylan med rosor på kinderna... det måste väl göra att vi får minst 5 år extra var!?

Förövrigt förstår jag inte riktigt denna galna jakt på att försöka leva så länge som möjligt... känner jag att jag lever varje dag så är jag nöjd!

The Ruby Suns!

Mer konserter... mer.... mer... mer... även The Ruby Suns, från Nya Zeeland, kommer hit för en spelning den 16 mars... stämsång, xylofoner och Beach Boys-feeling... åååh jag är så svag för Beach Boys körer! Lyssna på låten Maasai Mara på deras myspace... trevligt som det finaste lilla cocktailparty med en lätt psykedelisk touch...

Det börjar likna en konsertblogg det här, det var ju inte riktigt meningen... men förra våren var det likadant fast då var det bland annat Neko Case och Holly Golightly som det ständigt tjatades om här i ord och bild! Våren är konserttider...

- You're like a Zebra baby!

Apornas planet!

Nu har vissa apor börjat tillverka spjut för att jaga och döda andra apor med, evolution kallas det... nu börjar mardrömmen!

Det är sant - läs på DN så får ni se!

He took her to a movie...

Trodde att jag var på väg ner i Doo-Wopträsket... och så slidade jag ännu längre ner i electroträsket... mer beats... mer blippande... mer suuug... sån tur då att konsertsäsongen öppnar starkt och mina behov tillmötesgås!

Micke!
Ladytron kommer till stan den 9 april (ska jag boka plåtar åt oss?)
The Blow kommer den 14 april (äntligen! det blev en sanndröm om än på fel klubb)
Såg att Gossip också är i England på turné - tänk om någon kunde boka in dem här hemma också! ... nu ska vi bara få hit Los Straitjackets också!

I lönekuvertet...

... mycket lön... och mycket semester... vad behöver jag just nu?... en kappa... skor... och lite ledigt!

Måndagmorgon - Let's do some Twist & Grind

Vi vill att Los Straitjackets kommer till Sverige och Stock!!! Skriv ner Luger och Debaser med önskemejl!!!

Lost in separation...

Det finns två förorter här utanför Stockholm som visserligen ligger söder om stan båda två... men en bit ifrån varandra... de ligger inte ens efter samma t-banelinje... den ena är på grön linje... den andra är på röd... varför det... de borde ligga sida vid sida... och kramas lite grann i gräset bland maskrosorna på vårkanten... och tillsammans skratta åt fåglarnas galna kvitter... nu kan de inte det...

Gubbängen och Fruängen!

Aaaarrrrrgh!

Alla dessa förbannade lösenord man har överallt... och som man GLÖMMER!!!
Man borde nog göra som på film... alltid ha samma på alla ställen man loggar in på:

Username: smith
Password: password

Men när en liten ruta dyker upp med ett timglas som snurrar... och ger mig meddelandet "wait please, signing in..." så börjar man ju hoppas... men några sekunder senare, eller i värsta fall en minut, får man ett ilsket rött meddelande kastat i ansiktet:

We could not find an account with the username and password you provided. Please try again or sign up for a new account.

Shit - I'm fried!

Are You Feelin' Blue...?

Då är det bara att anamma känslan... och gå ut stenhårt... och så ökar du här!

OBS - ta fram näsdukar innan du klickar och lyssnar... ring mig om det blir alltför jobbigt... så ska jag trösta... and that's a promise!

Update:
Gode Gud!
Jag har gått och blivit beroende av den här låten... alltså just precis den här versionen... John Denver - bah!!! Finns det avvänjningskliniker för detta! Om så är fallet - sign me in - pronto!!!

Asha Ali

Vilken låt... vilken röst... vilket enkelt och vackert skivomslag! Jag lyssnar på repeat, men det anade ni nog redan... ni känner till mitt musikmissbruk vid det här laget! Asha Ali är här från stan - Stock alltså! Hon har fått strålande recensioner och hon nominerades till guldmicken 2006 - det är hon värd! Smart och bra musik - det är det jag vill ha... det är det jag äter till frukost varje dag... good for the heart and the bones!

Lyssna på låten Fire, Fire... den gick rakt in i hjärtchackrat kan jag lova... perfekta ackord i refrängen... lite bitterljuvt... smakar... gott... jag kastas tillbaka till mina tidiga tonår... varför?... kan inte svara på det... något med ackorden/harmonierna som slår an en gammal sträng antar jag... sångpåläggen i refrängen smakar vaniljrostade nötter i NY... gott... och crunchit... man vill ha mer.. de är minnen och stunder som man inte vill ska ta slut... Det låter inte alls som ni tror att det ska låta... så läs klart här nu... och klicka på länken... så kan vi dricka vin på en sommaräng tillsammans... vi möts där i skuggan under trädet med picknickkorgarna och cávan i flaskor... dansande yrsligt bland ängsblommorna... och skrattar tills vi faller omkull... humlorna undrar... och ler åt oss...

Asha Ali - Fire, Fire

Vad jag gör uppe nu...?
Jag har tvättstugan förståss!!!
Måste gå och köpa frukost i detta nu...
Dags att avlägga lunchvisit klockan 12...
I'm a hard working girl!

Vänta lite nu... är det inte en doft av vårens anmomst jag anar i den här låten... så kan det vara! Åh... hmmm... mmm... ok... våren är på väg... jag börjar yrsla igen... om nya längtor och trängtor... hopplöst fall... jag alltså!

... fire, fire meet me at the gates of laughter...

Stamtavla...

... jag har i kroppen att inte börja leka förrän jag har städat, diskat och plockat undan... jag måste ha snyggt omkring mig när jag ska pyssla med mina projekt av olika slag... jag får ingen ro annars!

Jag fick en fantastik scanner för några veckor sedan... den står fortfarande i sitt kartonage... det är en sån där leksak som man nästan inte vet hur man ska ta sig an bara för att man vet att man kommer att ha så kul med den... en pärla i maskinparken...
Men jag har inte skött om mitt hemman sedan festen, och då var inte ens festen här hemma hos mig... märkligt det där... att hemmet kan förfalla emellanåt... men så är det...

Jag är inte så där duktig som du mamma... du plockar och håller efter... jag har försökt... men jag är inte som du... jag önskar att jag var det, men jag har kommit till sans att jag inte är det... och jag vet att du är stolt över mig och att du älskar mig ändå!

Jag vet att ni som givit mig scannern undrar... gillade hon den inte...?
Joooo!!!
Fantastiska, underbara och älskvärda vänner! Jag älskar den lika mycket som jag älskar er!
Men jag måste snygga till först... och det är det jag håller på med just nu... så ikväll ska jag läsa bruksanvisningar... ni vet att jag gillar att läsa bruksanvisningar... koppla maskin till maskin... plocka fram familjens diabilder och scanna som en galning...



Har funderingar på att starta något som en släktblogg... där man lägger upp foton som man har... vi är en stor släkt på min fars sida och där finns säkert massor av foton som andra säkert vill ta del av. På min mors sida finns också en massa underbara gamla foton från när min mamma var liten och tillbringade sina somrar på en fäbod med fjällkor... min morfar och mormor på en Husqvarna motorcykel... farmor som liten baby... farfar på middagar... tanter och farbröder man inte vet namnet på... släktingar som flyttade till Amerika... strandfiske i ännu ouppdämnda forsar i härjedalen... jag själv jagandes getter i norrland någonstans... fjällfiskesemestrar... min syster och bror i pulkabacken... ständiga skogsutflykter och bilsemestrar... jag börjar så är det bara att de andra släktingarna hänger på... Detta är en strålande idé tycker jag...! Den ska jag börja plantera i släktleden!

Kaninen på den svart/vita bilden hette Bölan (tror jag)... de var min bror som hade kaninerna... men det låter som ett namn jag har hittat på om jag ska vara ärlig...

Men nu - städning!


Update:
Bilden i färg är nu äntligen scannad i min nya maskin... diabild i ram och resultatet är mycket bra då jag inte gjort något som helst efterarbete med fotot... förutom att jag vände det åt fel håll och jag orkar inte rotera bilden just nu... hur jag kan veta det när jag sitter bland maskrosorna utan kända landmärken som avslöjar något... mitt vänstra öra stod ut lite mer på den tiden och det översta fotot är rättvänt, men jag har legat på det utstående örat i många år nu vilket resulterat i att det nu sitter lika fint som mitt högra öra...

Bästa låten och sångtexten just nu!

I love how your eyes close whenever you kiss me
And when I'm away from you I love how you miss me
I love the way you always treat me tenderly
But darling most of all I love how you love me

I love how your heart beats whenever I hold you
I love how you think of me without being told to
I love the way your touch is always heavenly
But darling most of all I love how you love me

I love how your eyes close whenever you kiss me
And when I'm away from you I love how you miss me
I love the way your touch is always heavenly
But darling most of all I love how you love me
I love how you hug me
I love how you squeeze me, please me, tease me love how you love me
I love how you love me

Camera Obscura
I Love How You Love Me
... och jag tror att alla mina grannar håller med...!

En snutt av finsång här
En falsksångsvariant här

Jo! Det är alldeles sant!

"Sedan ett dussin hundar i byn försvunnit spårlöst och minst en av dem, taxen Roff, setts simma i sjön och sedan dras ner av något i djupet, döptes malen till "Jaws" av de tyska medierna (namnet syftar på Steven Spielbergs genombrottsfilm som handlade om en människoätande haj)."

Malen kan vid extrem torka kräla upp på land och andas luft på ett särdeles utomordentligt sätt... låter lagom mysigt!? Varför var killen tvungen att hoppa ner i vattnet för att fotograferas med den döda och ruttnande malen i sin famn - jag hade vägrat! Läs hela artikeln på GUST - min framtida arbetsplats!

Varför dyker Von Däniken upp och flåsar i min nacke när jag läser artiklarna på GUST...?

Att vakna tidigt på helgen...

... somnade framför en dokumentär om målaren Paul Klee igår... I knew it... så fort jag börjar titta på tv... i soffan... liggandes under en filt och gosiga kuddar så är det kört... och ändå... det händer om och om igen... tur att jag inte tittar så mycket på tv längre... fast då kommer jag inte i säng i stället... börjar snegla på klockan vid 23.30 och tänker "en liten stund till... jag måste göra klart det här först sen..." och så blir jag sittandes en timme till... och morgonen blir inte så rosenskimrande som jag önskat!

Nu somnade jag alltså före 21, tror jag bestämt... vaknade upp... och somnade igen... varför går man inte och lägger sig när man ändå är helt medvetslös - det kanske är därför!? Nu kommer jag ihåg - jag vaknade mitt i filmen Ya-Ya flickornas hemlighet... eller vad den nu heter... amerikanskt så det förslog med familjekonflikt, mor och dotteruppgörelse, alkoholism och lite annat lull-lull - väldigt amerikanskt - väldigt förutsägbart - trist! Sandra Bullock spelade... Sandra Bullock...

Tidigt i säng - tidigt uppe på morgonen... och jag gillar att gå upp tidigt (om jag inte måste gå upp kl 7 för att tvätta) men att gå upp vid 8-9 känns skönt och lite mysigt tycker jag...
Jag får se alla mina grannar vakna och dra upp sina persienner, rullgardiner eller helt vanliga tunga sammetsridåer... jag vinkar godmorgon och de ler när de ser att jag hunnit före... och vinkar tillbaka "godmorgon käre granne"...

Nej det där sista var en fabricerad historia... vi vinkar inte, men det skulle kännas rätt naturligt att göra det... det blir rätt intimt när man har en smal gata mellan husen som vi har här. Mitt kvarter ringar in en liten lugn park som jag har precis utanför min port, så gatan här utanför mitt fönster är en smal enkelriktat stump in till parken... den kan inte vara mer än tio meter bred. Så jag behöver inte titta på tv - jag har ett femtiotal rutor att beskåda här utanför! Men det är endast ett fåtal jag ibland tittar till på...: paret mittemot med en liten baby (de trängs i en etta), tjejen med lika mycket rökelsestickor som jag (hon har dem i en burk i fönstret), paret med nice konst på väggarna och ett piano, paret med golfbagen på balkongen, kalsong-killen och ensamma mannen...

Nu först märker jag att nästan de flesta har ifråndragna gardiner... redan... har jag missat något!? Har vi gått över till sommartid och jag glömt att ställa om klockan!? Just ja, det är sportlov och många kanske är och åker skidor någonstans... eller...?

Ibland vet man liksom inte om det, men vissa helger är sk "åka-bort-helger" då man åker bort någonstans, vartsom... man packar in pryttlarna i bilen och sticker iväg en helg... jag visste inte att det var denna helg... och föresten så tar jag min "åka-bort-i-glada-vänners-lag" nästa helg istället...

Tänk vad mina grannar ska undra då... "undrar vart rödhåriga kvinnan är"... eller inte! Nej... de undrar säkert lika lite över mig som jag undrar över dem... men en liten liten undran far genom huvudet när jag kikar ut, det måste jag erkänna!

Doktor Krall!

Sorry, jag kunde inte låta bli... det är fredag och jag kände ett tema växa fram...

Tårtan!

Oj, de blev en minnenas kavalkad här på fredagseftermiddagen... tre barnprogram jag älskade när jag var liten...

Vilse i pannkakan!

Tja, jag var tvungen eftersom det kom upp på tapeten så att säga!
Jag älskade nästan alla Staffans barnprogram då... och jag älskar dem idag... och jag älskade Tårtan också... sådant barn var jag!

Sant och Sånt!

Tack Lisabeta för att du påminde mig - jag älskade Staffan & Bengt... jag älskade Staffan Westerberg också... jag har alltid älskat sådant som andra påstår att de hatar... hmmm...

GUST - Global Underwater Search Team

Nu vill jag byta branch... igen!

GUST - just nu om den 10-armade bläckfisken som flöt iland härom dagen vid Tasmaniens kust... de finns... och de är stooora, huge, humungus... och de lever långt, långt, långt ner i djupen... oj, nu börjar jag hyperventilera av skräckblandad förtjusning!!!

Bokrean... ingenting är längre som förut... alla gamla sanningar är slut...

... när jag bodde och pluggade i Uppsala (för över 10 år sedan) så var bokrean min absoluta högtidsstund på jorden! Jag bläddrade sönder alla reakataloger, ringade in och lämnade till slut in min inköpslista till LundeQ, min dåvarande favoritbokhandel. Jag ville absolut inte gå miste om godbitarna och kunde hämta min ihopplockade påse medan alla andra trängdes och slogs om favoritböckerna på första rea-dagen... själv gick jag hem och gosade med mina nya fina böcker utan den minsta skråma eller söndertrasade kläder!

Det var då...

Idag känns bokrean helt betydelselös... tråkig... urvattnad!

Jag bläddrar i och för sig i reakatalogerna, men jag hittar ingenting som jag vill ha! Jo, en bok hittade jag i årets upplaga: Kondisboken - klassiska svenska kaféer och konditorier... så det skulle väl vara den som jag slår till på... men annars - näe, trist! Det är inte så dyrt med böcker i vanliga fall, det kanske är det... men innehållet känns faktiskt inte speciellt intressant längre. Det som säljer, sånt som går lätt att få tag på... jag minns att man förr tryckte upp, i lite sämre kvalité men ändå, böcker som inte tryckts på länge - och det var kul!

Jag samlar på kokböcker - nya som gamla (mest gamla) och jag minns att jag hittat några godbitar genom åren på just bokrean... men det var då... nu går jag mest och kikar på antikvariat när det är något jag är ute efter... eller köper nytt... till billigt fullpris!

Eldgrisens år!

Det här året är gott... det är kreativt... det är ljuvligt på alla sätt... det är en eldgris (en eldsjäl!) ute på vandring detta år... kan det ha med saken att göra!? Det kanske är eldsjälarnas år... vi som brinner... brinner för vad som helst... brinner för så mycket att det både räcker och blir över... Jag har redan tjatat med flera av er om detta, men det är verkligen så...!

Titta bara på den globala miljödebatt som helt plötsligt tas på allvar (tja, inte i Sverige då!). Men även rent privat, för min egen del... all min kreativitet är tillbaka... den har gått på sparlåga i drygt ett år nu... men nu är den lilla älsklingen tillbaka och allt är som det ska! I'm up for anything... anything...!

Jag seglar lite hit... lite dit... och i detta nu missar jag att höra av mig till några av er... men i vanlig ordning, det är ingen fara... jag snedseglar bara lite grann, eller som Harry Brandelius sjöng så vackert i visan om gamla Nordsjön som svallar och brusar...:

"Men det är så skönt när man får lätta ankar...
och sticka ut på böljorna de blå...
när vi passera Doggers bankar,
från fiskeflottan en hälsning vi få.
Varhelst en svensk sjöman på jorden vankar,
han har Nordsjön i blodet ändå,
därför hälsar han glatt med ett kraftigt HURRA!
Den gungande Nordsjön blå..."

Det händer att jag blir så uppslukad av något... uppslukad!... att allt annat hamnar lite i kölvattnet... men jag styr aldrig långt bort... jag står alltid att finna... där blommorna luktar gott... och fåglarna tvättar sina magar i nysinglad snö...

Fann ni någon logik i detta...?
Det gjorde jag...!

Det snöar och snöar...

Det har singlat så ljuvligt vackert i flera dagar nu... och snön har lagt sig på det mest porösa och förljuvande sätt... ulligt och gulligt... det gnistrar och glimmar...
På buskar och träd ligger som små bommullstussar som man vill gå ut och samla in... men det går ju inte... tänk att man alltid vill samla på det som inte går att samla på... det kanske är därför vi samlar på så mycket annat strunt... lådor och skåp fulla!

... alla voeyerer...(stavas det så i pluralis?)

... som bara läser och läser... det här bland annat... men aldrig säger ett pip...

Det är intressant i bloggarnas värld! Jag är själv en voeyer på vissa bloggar... smyger runt, tror att ingen ser... läser... och struttar vidare...

Men jag vet... jag är mitt i skottlinjen - Gottcha!

Patetisk tv - patetiska människa!

Alla dessa patetiska-patetiska program som råkar vara när man sätter på tvn för lite morgonnyheter! Sexygirl är ett amerikanskt program där en kvinna ska gifta sig och ett team ska göra henne till en vacker brud... (uäck!)

- "This is her chance to speak up for once... and be special... and sexy... to be an individual!!!"

Fy fan vad jag hatar detta... this-is-pure-pure-themostpure-shit man kan tänka sig! Jag mår riktigt illa!!! Stackars små-små-små människor är allt jag kan säga... this is her only chance... nu måste jag fixa frukost... eller kanske gå och spy!

Update:
Tragiskt kanske är mer korrekt att benämna det hela!

Wakie-wakie!

Så där ja!
Nu har jag precis väckt grannarna med lite hög musik (visste faktiskt inte inte att volymen var på så hög nivå!!!) men de måste ju gilla Camera Obscura lika mycket som jag - för dom är otroligt bra!

Alla nöjda alltså!

BP-gubben

Eat Rubber Oldtimer...!

Igår tog jag mig en liten tripp i min fina Volvo P1800... jo, jag är stolt ägarinna av en dylik automobil och jag älskar att ta mig små tripper ut på landet... åka fort... med högljudd musik... opera... och ett flimmrande landskap susandes förbi utanför fönstret - som i en film!

Nå! Igår tog jag mig alltså en härlig ritt ut på landet, i högtalarna sjöng Nicholai Gedda ur Bizets Pärlfiskarna... sååå ljuvligt underbart! Men det ljuvliga avbröts av en ilsket rött blinkande bensa-mätare... - shit!

Jag susade förbi en korsning och strax därefter låg en liten bensinmack - en gammal hederlig BP-mack (som en relik från en svunnen tid)... passar mig perfekt då det på min bilnyckel dinglar en liten BP-gubbe i nyckelringen... ni minns väl honom... Herr BP... i den höga gröna kepsen!
Ok, jag slidade in vid macken, placerade mig fint vid pumpen och väntade... nooothing... jag vinkade lite med min bilhandskbeklädda tass... - "Tjoho... hallå... ursäkta..." - nooothing!
Här börjar man ju lacka ur ordentligt... jag börjar trycka som en galning på tutan... ser mannen inne på macken titta ut lite slött... but still - nooothing!

- Hallooooo... fill her up please...!!!

Noooooothing...
Äh! Lika bra att ta saken i egna händer... jag går ut, klämmer fast handväskan stadigt under armen, viftar bort luggen och börjar tanka upp bilen...

Mannen inne på macken tittar slött ut, men med en något konfunderad min...

Jag fyller på tanken upp till brädden... hakar i pumpen på sin plats... rättar till hatten... drar upp handskarna... öppnar bildörren... hoppar in... jag ser mannen som nu är på väg ut med en ännu mer konfunderad min... (va! ska hon inte pröjsa för bensan!?) Nope! Här pröjsas inte för usel service... jag gör en rivstart... drar några varv runt pumpen... river till ett bredställ... och drar med en väldig fart från macken ropandes:

- EAT RUBBER OLDTIMER!!!

Ja minsan, är det inte stärkande och hälsosamt i naturen...!

Museerna tappar upp till 80 % av sina besökare!

Jaha!
Regeringen beslutade att ta bort gratis inträde vid årsskiftet och i snitt har de statliga museerna tappat var tredje besökare...

Vem är förvånad... möjligtvis regeringen då... fast de har fullt upp med att sälja ut alla hyresrätter, att pyssla med sina egna rätt smutsiga aktieaffärer och att åka regeringsflygplan mellan småhålorna här i landet!!!

Kulturministern håller en så låg profil att hon förmodligen dagligen gräver gångar och trängs bland råttor och mullvadar... Är det NÅGON som hört henne säga någonting... ens ett litet pip...!?

Misstänker att detta i längden gör att vissa museer får stryka på foten - och det är väl jättebra... eller!? Arkitekturmuseet är ett av de museer som tappat flest besökare sedan gratis inträde togs bort, då ligger det i samma hus som Moderna museet... men inte ens det räcker!

Med den nya regeringen så lever vi i en snedvriden spiral till skillnad mot resten av världen... världen verkar bli mer medveten men sverige längtar tillbaka till ett mögligt, outbildat klass-samhälle, den stora skillnaden är att de som styr just nu är rätt outbildade och korkade... de klarar för böfvelen inte ens av att dölja det...

Det trodde man inte!

Sune Mangs på myspace!

Är du en Labrador?

Som ni vet har vi haft en svart labrador i familjen... har berättat om henne här... det är rätt speciella hundar... vilket alla labradorägare kan skriva under på!

Nu frågar Babben: Är DU en Labrador?

Det visade sig att jag INTE var det - jag är chockad! För är det någon som är Labrador, så är det JAG! Jag skrapade bara ihop 22 poäng och därmed rankad som Golden Retriver - en skittråkig hundmodell!!!

Sonya Hedenbratt

En vän och jag lider av samma åkomma - att hela tiden tro att fel person har kilat vidare... för att sedan chockeras av att personen i fråga dyker upp på tv i sin mest levnadsglada prakt... eller motsatsen... att en person verkligen har tutar runt hörnet - vilket kan vara lika chockerande det när man väl kollar upp hur det står till med hälsan för personen i fråga...(hängde ni med i resonemanget här!?) Den senaste personen som kommit upp är Sonya Hedenbratt... som, visade det sig, jobbat med några av mina stora husgudar - Beppe Wolgers och Hasse & Tage. Så i vanlig ordning har jag luskat fram informationen... och följande är hämtat från wikipedia:

Sonya Hedenbratt, född 4 mars 1931 i Göteborg, död 5 april 2001 i Göteborg, svensk jazzsångerska, skådespelerska och revyartist.

Sonya föddes på Fjällgatan 16 i stadsdelen Masthugget i Göteborg. Jazzen fick hon tidigt i blodet, främst genom sin bror, Östen Hedenbratt, som var musiker. Det var han som tog med Sonya till dansstället Kungshall där hon som 17-åring gjorde sina första scenframträdanden. 1951 vann hon en sångtävling och blev korad till Göteborgs Doris Day. Hon fick en pokal och en hundralapp. Sedan följde framträdanden med Malte Johnsons orkester innan Arne Domnérus lockade henne till Nalen i Stockholm. Men Sonya trivdes aldrig i huvudstaden och återvände ganska snabbt till Göteborg. Hela sitt liv blev hon sin hemstad trogen och kom att bli något av en symbol för det "goa Göteborg". Hon återkom till Stockholm för kortare gästspel då och då. Hon hoppade in för Monica Zetterlund i Hasse och Tages första revy Gröna Hund på Gröna Lund 1962, det var där hon sjöng så smäktande om stockholmsförorten Rågsved. Samarbetet med Hasse och Tage fortsatte i revyerna Konstgjorda Pompe 1963 och Gula Hund 1964. Hon var även med i deras första film Svenska bilder. Hon spelade i Beppe Wolgers kabaré Farfars gladbarn på gamla Hamburger Börs och visade prov på sin härliga göteborgshumor i TV-serien Partaj.

Jazzen gjorde Sonya erkänd som artist, men riktigt folkkär blev hon genom TV-serierna Jubel i busken och Låt hjärtat va me tillsammans med Sten-Åke Cederhök. Sonya och Sten-Åke blev företrädare för den folkliga humorn som kallades buskis. Dom showade tillsammans på Valand i Göteborg, turnérade i folkparkerna, spelade revy på Lisebergshallen och på Berns i Stockholm. Det var i Jubel i busken som Sonya sjöng om Sofie Propp och Min karl lelle Richard, den förstnämnda låten hamnade till och med på Svensktoppen 1969.

Sonya Hedenbratt var även en skicklig skådespelerska. Hon spelade moster Emma i Ingmar Bergmans mästerverk Fanny och Alexander 1982, medverkade i TV-produktioner som Blå gatan, Mor gifter sig och Taxibilder. Under 1980-talet var hon programvärd för TV-serier som Sonya med Y och Jazzmormor. På 1990-talet turnérade hon med en jazztrio under ledning av kapellmästaren Sven-Eric Dahlberg, Sonyas ständige följeslagare under många år.

Sonya ansåg sig aldrig vara någon stor skivartist och därför blev det rätt glest mellan grammofonskivorna. Hennes första LP kom 1968 och innehöll engelska musichall-melodier med svenska texter. Hennes första riktiga jazzplatta kom inte förän 1978. 1989 samlade hon sina jazzvänner och spelade in albumet My best friends och 1992 kom göteborgsskivan Mamma Blå med texter av Viveca Sundvall. Hon bestämde sig för att dra sig tillbaka från rampljuset 1999 och avtackades av vänner och artistkollegor med en stor hyllningsföreställning på Lorensbergsteatern i Göteborg.

Tacka mig efteråt!

En tävling... ett pris... du inte vill missa!

Direkt från nyheterna (på SVT 1)

I dagarna diskuteras vilka ämnen som ska väga tyngre än andra i skolans värld... matematik och språk är så kallade "tunga ämnen" vilka ska ge högre poäng när man söker vidare till universitet och högskolor... då hör jag speakern säga:

- "Matematik ska väga tyngre än ett ämne som manikyr..."

Jag måste väl ha hört fel va!? Ursäkta mig, men vem läser ett ämne som manikyr!? Jag måste ha hört fel... annars det sannerligen på väg utför med utbildningen i det här landet... men om jag nu mot all förmodan hörde rätt - så håller jag med:

- Matematik SKA absolut väga tyngre än ämnet manikyr!

Om JAG fick bestämma!

Så skulle jag avskeda nästan hela staben som syns i rutan på TV4! First to go skulle nyheternas jäkla fjantpellar bli!

Nyheter ska vara torra och korrekta - inte flamsiga och tramsiga med en massa ordlekar och gullilgull mellan de två som sitter där i rutan!!! Någon har tittat på amerikanska nyheter och fått för sig att det vill nog det svenska folket ha!!!

Så styrelsen på TV4, det kan hända att ni blir förvånade nu... men...

NEEEJ - STOP - SLUUUTA!!!
Vi är inte dumma i huvudet... vi behöver inte det här beteendet... jag lovar... vi är vuxna människor... vi stannar faktiskt kvar och lyssnar på vad ni säger utan det där jävla tramset!!! Bara så ni vet - jag har gått över till SVT:s nyheter för jag ståååår inte ut med flamset och missarna och det värsta är tabbarna som når oss när de tror att ljudet är frånkopplat...!!!

- "Ta ett hjärta... hjärtat... (fniss fniss fniss)..." , - "Åh va fan gör jag nu...", "Jag måste gå till dagis... "

Nej-nej-nej-nej-nej - Jag hatar era nyhetsprogram TV4 - helt frank!

Morgonstök!

Att lägga in värmeslingor och klinkers på morgonkvisten hör till normaliteten för min del... men det var någon som efterlyste bildbevis... so my friend här ser du exakt vad jag gjorde i morse innan jag drack min färskpressade morotsjuice...

- Varsågod!

Tänk att alla ständigt tror att jag fabricerar historier...

Frostigt som på film... och minus 11 grader!

Idag ser det kallt ut där ute... längesedan jag såg något så kallt... det drar riktigt bitigt vid fönstren...

Då kan man ju inte gå ut med sin nos utanför dörren... man måste få stanna hemma... är det inte så... 11 minus - stanna hemma... så borde det vara om du frågar mig...!

... och så kokade jag precis över mjölken till mitt morgonkaffe... då borde man få stanna hemma... är det inte så... överkokad mjölk - stanna hemma... så borde det vara om du frågar mig...!

Mitt namn på kinesiska!

Ljudfil för mitt efternamn: Liu


Ljudfil för första delen av mitt förnamn: Ming
bright, light, brilliant, clear


Ljudfil för andra delen av mitt förnamn: rui
Sharp


Bright, light, brilliant, clear... sharp - Say no more...!
Hittade Mandarintools hos Salt

Barilla-balett

... i taklampans sken tar han fram paketet med pasta... pasta från Barilla förmodar jag... han förflyttar sig graciöst åt vänster... placerar paketet ovanför... en kastrull förmodar jag... med sensuella rörelser skakar han ut pastan ur paketet... ner i det kokande vattnet förmodar jag...

... han rör sig som en ljuv och lite orolig gasell... som en balettdansör... lätt och luftigt... men ändå som om en fara lurade bakom ryggen på honom... så vackert ...

... ensamma mannen ska äta pasta till middag idag!

... plötsligt tittar han åt mitt håll... han ser mig... han försvinner... och är borta... one of those moments...

Toksnett!

Igår kväll somnade jag framför tv:n... det var sannerligen inte igår det hände... förut hände det jämt... Men igår vaknade jag vid 00:31-tiden då jag sovit mig genom serier och filmer, nyheter och debattprogram... jag vaknade tröttare än någonsin... då var det bara att lurva upp och stänga ner hela maskinparken och gå och lägga sig i sin säng... och soooova!

Denna lilla fadäs gjorde att jag försov mig i morse... hörde inte alls klockradion som brukar väcka mig utan problem när det vankas morgonnyheter från tt... men nu var det bara zzzz zzzz zzz zzzz zzzz en hel timme innan jag långsamt transporterades upp från betamode till alfamode!

Ni ska se vilken härlig ensemble jag har på mig idag... den är inte direkt vald utifrån god smak och gott omdöme direkt, snarare hamnade jag i en sänka när klädedräktens alla persedlar skulle samlas ihop och gärna följa humöret för dagen - disaster! Ja, ja... det är inte det värsta - det värsta är att jag började klippa luggen när jag borstade tänderna - VARFÖR undrar ni... VARFÖR undrar jag!? Svaret blir - det var helt enkelt tvunget, och när jag hamnar i det modet så är det bara att släppa taget och låta bero...

Ok, här sitter jag idag... med konstiga kläder och bra mycket kortare lugg på ena sidan... ikväll ska jag gå och lägga mig tiiiidigt... typ klockan 19, för i morgonbitt måste jag lägga nya klinkers och dra värmeslingor (fast i omvänd ordning) i badrummet först innan jag går till jobbet...

Inga stålar - ingen semla!

Näe, dra mig på en lite kärra!!!
Jag glömde min plånbok hemma idag... trumpen sitter jag nu... sur som en gnu... utan bulle med kardemumma... det blir dagens krummelisumma!
Lyx-semlan kostar runt 40 bagare... jag kanske kan bomma lite pluring av någon här på jobbet!?

Dags för Semla!

Idag kommer jag inte att få mycket gjort... jag kommer att sitta och drömma om när jag glider in på Gunnarssons konditori för att köpa mig en Lyx-semla efter jobbet idag... jag är en sån som äter hetvägg, alltså stor semla med varm mjölk... Lyx-semlan är en aningen större med mer mandelmassa i... och tja... varför hålla tillbaka!? En gång bakade jag semlor som blev lite väl stora... och de sög minst en liter mjölk per semla!

En semla innehåller de mest ljuvliga smaker man kan tänka sig... kardemumma... mandel... och grädde.... en mycket väl sammansatt smakpalett!

Som subarit kan jag inte annat än le innerligt inför dess fantastiska form och smak - jag saluterar semlan idag! Passa på att äta, för i morgon och 40 dagar frammåt måste vi alla fasta!!!

Läs mer om semlans historia

Subliminal-blogg... !?

Det har kommit till min kännedom att man tror att min blogg innehåller hemliga meddelanden... att det jag skriver egentligen skulle betyda något annat än just de ord som sammanbringas till korta historier hämtade ur mitt liv eller min hjärna om man ser det på det sättet... väldigt gulligt att tro något sådan... men så är naturligtvis inte fallet! De berättelser jag förtäljer innehåller inte något subliminalt budskap alls... what so ever... jag saknar fantasi att skapa dylika fanatsifoster!

Så, nu var det förklarat... och jag hoppas härmed att bli tagen på största möjliga tyssssssssssstnad hädanefter... sssshhhhhh!

Fastan är inledd!

Igår var det fastlagssöndagen - ni har säkert större koll på era dolda agendor än vad jag har... för jag kom på det idag först! Detta innebär att jag har syndat... jag har ätit både på restaurang och hemma... frukostar och luncher och middagar... jag får reprimera mig själv när jag kommer hem!

Eller hur funkar det egentligen med fastan... jag måste kolla upp - un moment!

...

Ok, vänner... så här ligger det till:
Fastlagssöndag, blåmåndag och fettisdagen...
Fram till och med i lördags var det den sk förfastan... (det missade jag)... då fastar man lite mjukt och fint. Från och med fastlagssöndagen, som var igår, äter man galet i tre dagar. I morgon, på fettisdagen, avslutar man frossandet med en saftig och fin semla med myyycket mandelmassa och en aningens överdåd med grädde på toppen (det har jag inga problem med whatsoever!). Sen efter detta så fastar man hardcorestyle i 40 dagar (här börjar problemen för min del - eller stockar sig rättare sagt! jag har fastat en gång i mitt liv och det enda jag gjorde var att missbruka kokböcker och längta efter chips... det kan inte vara bra att fasta ... man blir galen!). Jag brukar tänja på gränserna lite här och fortsätta äta semlor i ca en vecka... men det är mitt sätt att fasta på... man bör göra så som man själv finner bäst och värdigast utan att tumma på regelverket!

Enligt gamla seder och bruk var man ledig på blåmåndagen (idag alltså) men det har någon tydligen strukit i almanackan, för den är inte rödmarkerad i min filofax!!!
Men jag är inte den som är den... anser jag att traditionen är av yttersta vikt, så följer jag byäldstens råd! Jag går hem för dagen! Blåmåndagen är nämligen en av årets viktigaste helgdagar... för mig i allafall... helgdag är helgdag även om den är blå... hej då så länge!

Förresten - var det alltså denna dag, blåmåndagen, som New Order sjunger så fint om i låten med samma namn - Blue Monday...? Tänk att de sjunger om fastan... det hade jag aldrig gissat när jag dansade som mest till låten 1983...

Låtar man sjöng på när man var liten...

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen av och med Jerry K Gustavsson från 1977... Det är ett under att man utvecklats till en normal tänkande människa efter en barndom där man gnolade på liknande låtar... tack och lov att punken kom samma år och att man kunde blanda ut detta lågvattenmärke med lite Anarchy in the UK med Sex Pistols och lite Cherry Bomb med The Runaways! Och tack Lisabeta för att du sjöng denna en dag på väg till t-banan efter jobbet... den sitter som cementerad i mitt huvud nu! Texten är under all uppenbar/tänkbar kritik och ni läser härmed på egen risk!!! Nej, tacka vet jag Trio Me Bumba - tre män i beige och bruna polojumprar av banlon och garanterat "snusk-säkrade" sångtexter!

Upp till ett sporthotell
Bland våra höga fjäll
Jag ställde färden för att roa mig en påsk,
Ty i vår press jag såg: Där är moralen låg
Och man besväras ej av hämningar och pjosk.
Jag utan skidor va´
Men det var lika bra,
Ty sådant där är blott i vägen tycker ja´.
Ett pensionat jag fann
Där alla gäster brann
Av längtan att få börja flirta med varann.

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen,
Och över vidderna man tydligt hörde smällen
Där någon sportklädd pinuppa fick på munnen en puss
Och några välinlärda klappar på sin stuss.
För den som lider utan spleen i sexapellen
Är det så hälsosamt och stärkande i fjällen.
Det står en doft av erotik omkring vår fjällsportssocite´
Där ligger fröknarna von Pahlen nog i lä.

Det kändes jämt en pust
Av synd och last och lust.
I varje vrå satt där ett par av skilda kön.
När deras kraft tog slut Så fick dom bäras ut
Och piggas upp med lite rullande i snön.
Det var ett kramande
Som var förlamande
När man om livet på varandra satt och höll.
Jag hade tur som blott
Fick ett par revbensbrott
När som en dam i mina armar villigt föll.

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen.
Fast man får blåmärken på åtskilliga ställen.
Vi börja´ dagen med en cocktail gjord på vermouth och gin,
Det är av sådana som solbrännan blir fin.
Vi konstatera´ när vi satt omkring putellen:
Att det är så hälsosamt och stärkande i fjällen.
Och ska vi någonsin förflytta oss till Åreskutans topp
Måste kyparen ta baren med sig opp.

Från huvudstaden kom
Där upp ett sällskap som
Bestod av stjärnor från fru filmias parnass.
Och när som divorna Fick syn på drivorna
Så skrek dom till: Åh herregud så mycket glass!
Champagnekorkar small, Varenda gäst var knall
När frampå förmiddan vi raglade till lunch.
I fullt delirium Vi gick från rum till rum
Och alla möblerna fernissades med punsch.

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen.
Ifall man bara stannar inne på hotellen.
Jag med en konsul drack duskål ur en flaska ”Chartres”
Och konsulinnan hon vart full och måste le’s
Vi bytte fruar med varandra fram på kvällen,
Ty det är så hälsosamt och stärkande i fjällen.
Det finns väl inget annat ställe där moralen vågar stå
På en så angenäm och sjunkande nivå
Jo att det inte finns nåt ställe där moralen vågar stå
På en så angenäm och sjunkande nivå

Mandarin eller Clementin?

Nu har jag konsulterat min kinestalande kollega... och hon säger följande:

På en termin i kinesiska lär man sig ca 500 tecken...
För att klara av att läsa en dagstidning krävs att man kan ca 2500 tecken...
Det är mandarin man lär sig och mandarin betyder "det allmänna språket" och har utvecklats ur klassisk kinesiska.

Så - dagens allmänbildande gärning!

Ny skyline i Stockholm - ja tack!

Äntligen börjar man på allvar diskutera att börja bygga på höjden i den här stan... som jag väntat!

När jag arbetade på Stockholms stadsmuseum gick disussionen i samma gamla hjulspår... antikvarierna menade att Stockholm var en stad som dominerades av 5-våningshus och så skulle det förbli... basta!

Jag funderade på varför just Stockholm skulle stanna i utvecklingen och bli någon slags reliktområde... ett reliktområde med oerhörd platt och tråkig skyline!

Men nu kommer det förmodligen att ske... en ny läcker skyline med dynamik! Det är inte meningen att man ska bygga skyskrapor för själva sakens skull... inte en ny turningtorso - hoppas jag! Det ska vara vackra byggnader... inte fyrkantiga klossar som peakar rakt upp mot himlen utan tanke och mening... no-no-no det ska vara vackert... jag snackar Chrysler Building... Petrona Twin Towers... ja ni hajjar... Bygg så Stockholms själ blir kvar... men låt det ändå hända något nytt!

... och återigen, när jag ändå har ordet...
RIV SLUSSENHELVETET NÅGONGÅNG!!!

Oh la la... nihh nihh!

Big, humungus gnäjgers...

Apropå Kina...

... kommer hem till en dokumentär om kinesisk modellopera... ! Man diskuterar filmen "Röda Kvinnokompaniet" från 1970, och dagens unga kineser har hottat upp storyn - ja jäklarns, det händer saker i Kina! Det blir en rätt spännande diskussion om både musikens- och konstens makt, politik, bondeklassen, kommunism, äktenskapets mindre vackra sidor, jämnställdhet och feminism... kan det vara så att det inte är en skam att kalla sig feminist bland de unga i Kina... något som istället är rätt ifrågasatt här hemma av någon slags sinneslö och ointelligent silikon/"jag vill bli känd till vilket pris som helst - för vad som helst"/pure-shit/objektiviseringsgeneration...!? Det är så det blir när ett lands befolkning lever lite väl gott i trygg hamn utan krig, farsoter och annat viktigt att fundera på (jag menar länder som exvis Sverige här!)... Mycket, mycket intressant!

... och det där eviga pekandet med hela armen... knäandes... man får en känsla av att det är rätt väg att gå och att ett mirakel väntar i slutet av The Jellow Brick Road.

Så ska jag börja peka, med ett galet leende på läpparna, när någon frågar mig om vägen...

Libanesisk söndagsmiddag...

... med två söta hundar tuggandes på varsitt ben...

Kvällens spörsmål:

- Det är tydligen skitsvårt att lära sig kinesiska, det tar jättelång tid... bara några fåtal tecken per temin...

- Men är det mandarin eller clementin man lär sig då...?

- Jag vet inte riktigt... jag ska fråga min kollega som kan kinesiska...

Söndagsmatiné

The Wau Wau Sisters - Super 8 Caper, 2001

Dagens födelsedagsbarn!

Denna ros fann jag tillsammans med födelsedagsbarnet i höstas... Helt plötsligt så dök den bara upp i mörkret, vi var på väg till en födelsedagsfest, där stod den... lyste upp hela mörkret och välkomnade med hela sin air av just ros... Jag bad min vän att plocka rosen som vi sen skulle ge till vår värdinna för kvällen... men först ville jag fotografera den där i det totala mörkret...

Min vän tog tag om stjälken... och vips... så var rosen ett minne blott... the raven said - never more...

Rosen hade stått i sin sista inandning innan den skulle ge upp och singla ner till marken! Det bara frasade till och de rosa kronbladen singlade runt i luften omkring oss i mörkret... vackert och magiskt!

Såna små minnen som vi bär med oss genom livet... ögonblicksbilder vi delar med andra... stunder som knappt går att beskriva eller dela med sig utav... är bland det viktigaste vi har... ett absolut här och nu... det gäller att stanna till i dessa stunder och njuta de få sekunder de varar - och att försöka komma ihåg dem!

Så, min kära kära vän - denna ros är till dig för evig framtid... tack för alla liknande stunder jag ständigt har tillsammans med dig... Grattis och vi ses ikväll!

I detta nu...

... en hälsning!
Ännu en ljuvlig dag... helt nya människor att möta... helt nya... små...
Jag ska träffa en ny invånare i mitt liv... han har inget namn än... vad jag vet... men det löser sig nog förmodligen... det är väl ändå ett litet problem i det stora hela!

Vill ni ha lite soft och skön lördagsmusik...?
Lyssna på "Veckans myspace-favoriter" - Saint Privat...
(i sidebaren)

Kombucha!

Igår berättade jag för några vänner om när jag fick en konstig tesvamp... ni vet... när man får en konstig fråga som man inte kan svara "nej!" på...

- Du, Maria, jag vill ge dig en tesvamp!

- Eh, jaha... vad är det för något...?

- Tja, jag vet inte riktigt, men jag har fått den av en vän och när den föder så ger man en bit vidare till en vän...

- FÖDER!? GER VIDARE!? TILL EN VÄN!? Vi är inte vänner va... för jag tror inte att jag vill ha en tesvamp (?) hemma som "FÖDER" (?) ... en... tesvamp...!???

Ok, jag fick mig en liten geleartad tesvamp ändå! Den påminde mycket om en vanlig öronmanet i form och konsistens. Tesvampen skulle "matas" med en halv deciliter kallt te om dagen... eller hur det nu var... så skulle den efter ett antal veckor börja skiva sig och "föda"... och så gav man vidare... Rätt skum idé måste jag säga... men som ni nu vet . I have the t-shirt! .. jag har både fått, matat och varit med vid födslar av tesvampar! Nu blev inte sagan så rosenskimrande eftersom jag misskötte min lilla svamp så den dog kanske... eller nåt... om du frågar mig, så råkade den krypa ner i toalettstolen och spolade iväg sig själv en dag när den var ensam hemma - den ville det själv! Jag har inte sett den sen dess i allafall... och att man inte bör rota i onödan i vissa saker har jag som livsdevis! Det är bara att glömma och gå vidare... tesvampen har det bra där hon är nu, det är jag övertygad om!

Men igår, när jag förtäljde denna historia om min erfarenhet som tesvampsmottagareuppfödareavlivare, så hade mina vänner svårt att tro på mig (inte första gången kan jag säga, men det är väl inte mitt fel att mitt liv kantas av så mycket konstigheter heller!?). Nu har jag surrat runt och letat efter bevis för att denna svamp verkligen existerar, och här har ni sanningen:

Kombucha Tesvamp
Kombucha Tesvamp
Kombuchapilz
Tea Chi Kombucha
och slutligen
Ein schöner Kombuchapilz


Jag hade lite smått för mig att man skulle dricka det där teet som svampen låg i... det luktade vinäger... det verkade inte vara så bra enligt min mening... jag drack aldrig något... nu när jag varit in och tittar runt på sidorna ovan, så inser jag att det var exakt det man skulle göra - dricka den där brunaktiga vätskan... aldrig-aldrig-aldrig-yuck!

Så... jag drack aldrig den där nyttiga (?) vätskan... nej, jag bara avlade på min tesvamp - det var väldigt kul när det var dags att "föda" och den manetliknande grejjen skivade sig i membranliknande kopior av sig själv... vilka man gladeligen adopterade bort till uppskattande vänner och bekanta...!

Nu börjar ni ana va... att det mesta jag berättar faktiskt är sant...!

The MeWe-generation!

MeWes are interpersonal individualists.
The MeWes main goal in life is to increase their opportunities; they value alternatives by whether these will increase their opportunities or not.
They are afraid of being stuck with no alternatives.
They are optimists in terms of their own future.
They believe that they will be able to achieve what they strive for.
The MeWes are what postmodern thinkers call "dividuals".
They don't have one single identity, but an entire wardrobe of mes that they wear depending on the occasion.
Although, or maybe as a consequence of, the MeWes high-speed life, friends are what matters most.
Being adult is no longer something that is considered inevitable. It's an option, a lifestyle you can choose among other alternative lifestyles.

Tack Per... för att du äntligen förklarat vilken generation jag tillhör!

Kom ihåg vem som sa det först!

Visst - köp på ni... köp era platta paket... platta tv-apparater, slimmade högtalare, kylskåp, datorer mm mm - köp-köp-köp!

Jag tänker behålla min tjock-tv, kånka upp min gamla släpbara dator från källaren... allt ska vara skrymmande och svårt att placera... kort sagt, jag ska fan vara först med att vara tjock-retro! För det kommer en dag ska ni veta, när allt det här tunna, slimmade, att ha i fickan, ta med överallt, aluminiumlätt, ihopfällbart och bärbart är helt ute, omodernt och rätt töntigt och, kommer det att visa sig - opraktiskt - och då mina vänner, då sitter jag där med allt mitt släpbara och är hur jäkla cool som helst! Sanna mina ord!

Jag brukar se vart det är på väg innan någon annan gör det, ja, jag dristar mig att kalla mig själv något av en trendsetter... och nu säger jag: DOS, små skärmar som kräver mycket grejjsimojs innuti stora plåtskåp, tangentbord stora som bakbord, extra utrustning att köpa till blir både skottkärra och pirra och där gäller det att välja tuffa grejjer som exempelvis den här (missa inte den fina och pedagogiska filmen) och mycket mycket sladdar - Back to Basic - STATIONÄRT!

Ett trendorakel har talat!!!

(OBS! Datorn på bilden ovan är en bärbar enligt mitt sätt att se på saken och därmed rätt töntig i sammanhanget!)

Skogaholmslimpan!

Jag gillar lite rundhylt och mjukt... inte hårt och workoutat... inte 6-pack och muskler... inte kroppsfixerat... no-no-no... leave from the same håll som du kom! Det ska vara lite lagom mjukt och runt... jag gillar Zorns kullor!

Jag gillar min mage... den är mjuk och go'... jag brukar finna mig sittandes och pratandes ibland... med handen hållandes min lilla mjuka limpmage i ett stadigt grepp... känns skönt - ser konstigt ut!!!

Jag har inga som helst planer på att göra en tatuering... men ibland har jag ändå tänkt tanken... att tatuera in en skogaholmslimpa på just magen... då skulle det naturligtvis vara limpan i sin plastförpackning - herregud... annars skulle det ju se jättekonstigt ut ju!!!