Waterdogs & Sea-Monkeys
När jag var liten så var min familj ofta på fiskersemester i norrland, ja jag vet att det är okorrekt att säga norrland eftersom denna del av landet är i princip halva Sverige... men vi har rört på oss där uppe... åkt lite hit och lite dit... fiskat röding och sovit över i gamla banvaktarstugor. Otroligt mysigt och spännande! Vi hade en svart labrador när jag var yngre... labradorer - jämt hungriga - inte så smarta - men härligt (eller jobbigt!) anarkistiska och högfärdiga på en och samma gång - ÄLSKAR vatten i alla dess former!
Denne svartpälsade och brunögda sammetsnos var vi nära att förlora i diverse forsar, vattenfall och sjöar eftersom hon sprang som ett jehu och kastade sig handlöst i från bryggor, båtar och slussar... Hon struntade blanka fanken i om det var djupt, farligt, om något barn råkade vara i vägen i vattnet eller om någon jeppe råkade ligga på en flytmadrass precis där hon råkade landa! Vi har rott ut och hämtat henne lite här och där... En gång fick någon av oss tag i halsbandet precis när hon i en mycket fin och vacker båge (i sann Esther Williams anda faktiskt) kastade sig ut från en avsats ner i en stor och ström fors... hon hade varit borta i ett naffs om vi inte varit snabba den gången... nu blev hon bara blöt och lite förvånad!
Nå väl... hon dog av hög ålder till slut... frid vare med dig älskade Kotten (hon hade många namn... Kotten var bara ett!) Vi åkte ofta in i Norge på våra fiskeresor... det var ju så billigt mjöl... eller vad det nu var som vi alltid köpte... jag köpte läskeblask i röda plastflaskor formade som björnar och nötkrämer av olika sort. En gång köpte jag en amerikansk serietidning där sista sidan bestod av reklam för Sea Monkeys... något jag häpnade inför... Sea-Monkeys.... SEA-MONKEYS... Bilden ovan är exakt densamma som var i just den serietidningen... En människofamilj tittar på en Sea-Monkeyfamilj som i sin tur tittar på en... människofamilj...
- "ÅÅÅÅHHHH... jag vill ha Sea Monkeys.... MAMMA... FÅR JAG SKICKA EFTER NÅGRA SEA-MONKEYS FRÅN USA!? Jag kan väl... ? Dom är JÄTTEKONSTIGA och JÄTTESÖTA... och... KONSTIGA... TITTA HÄR... lever dom verkligen... är dom på riktigt... DET MÅSTE DOM JU VARA... ååååh mamma... pappa... titta... JAG KAN VÄL FÅ SKICKA EFTER!!!???"
... jag fick aldrig skicka efter några Sea-Monkeys... vi var ju på fiskeresa... semester... jag fick några klippdockor istället, med vändbara kläder... inköpta på en bokhandel i Arvidsjaur eller Arjeplog... jag minns inte riktigt vilket... jag var nöjd... men har aldrig glömt bort dessa Sea-Monkeys...
För två år sedan var jag i London för att titta på Eddie Izzards senaste stora show Sexie. Samtidigt var det en stor utställning om Sagan om Ringen-filmerna med kostymer, vapen och annan filmrekvisita på The Science Musem, vi gick dit, det lät spännande och där - där i museibutiken fick jag syn på dem... på SEA-MONKEYSARNA!!!
Jag trodde knappt mina ögon... jag tog upp burken... och flämtade... Sea-Monkeys... Sea-Monkeys... hallelujah... jag är vuxen nu... jag tjänar mina egna stålar... jag gör som jag vill... jag får köpa vad jag vill...!
Jag slog till... jag köpte med mig en familj hem... hem till min systerson som blev jätteglad! Han gjorde som det stod på informationsbladet och efter någon vecka, eller vad det var, så hade han ett litet men muntert gäng sjö-apor som simmade runt i sin lilla lilla värld av blommor. De levde ett bra tag och han skickade till och med efter mer specialmat till de små rackarna via någon sida på nätet...
Själv har jag uppfyllt en av min barndoms stora önskemål - jag har verkligen köpt dessa fantaboulus Sea Monkeys - jag är nöjd!
Etiketter: Eddie, mjuka hundöron