Fredagsmys med Lillagumman...

Halloumisallad med granatäpple... rött gott vin... Alaja - Cabernet Sauvignon... chokladpudding... vaniljsås... mandelkubb...

Lillagumman says:

- "Alltså - det här är BJÖRNKLISTER!!! Mmmm... Hörru... mmm... alltså HALLÅ... att det var så gott med mandelkubb till... hur faaan skulle man kunna veta det... varför äter man inte mandelkubb oftare!!!"

Jag replikerar:

- "Från och med nu är det mer en regel än ett undantag!"

... och allt detta stönande ackompanjeras av Echobelly... vi har det mysig... jag och Lillagumman!

Kloaksnusk!

Det har visat sig vara stopp någonstans i rören... i duschen... i badrummet...

Toapappersrullar som har stått uppradade så fiiint på golvet har blivit blöta och därefter kastats bort... helt i onödan... jag gillar inte överflöd och onödan...

Imorse när jag skulle ta mig min morgondusch... så fick jag nog!

Problemet är att det är otroligt dumt att börja agera rörmokare på morgonkvisten innan man ska susa iväg till jobbet, men i det här fallet var det nödvändigt om man ville undvika översvämning... och sanna mina ord - det är något som jag vill undvika!!! Vattenskador har jag haft nog av i mitt liv - tackar så mycket!

Jag började rota runt nere i golvbrunnen och fick till slut även ta mig in i vattenlåset... oooh, där fanns det mycket mumma kan jag lova - oh-la-la! Jag satt på mig plasthandskar (ja, jag vet - tramsigt... men det är ju så mörkt och sluskigt där nere i mörkret... ) och började rota runt... hämtade till slut en smal tång för att komma åt att fånga in själva roten till allt det onda...

Isch - äckligt!

Samtidigt har min tillfällige sambo vaknat till och ropar från sängvärmen:

- "Oj oj vad är det som händer... hur går det hörru!"

Samtidigt som jag svär tyst för mig själv med besvärliga hårtestar i ögonen, så svarar jag med gyllene stämma:

- "Jodå... det går så bra så... inga problem... jag ska bara fixa lite här sörru! Somna om du som kan...!"

När jag tillslut anser mig fått bort roten till allt ont här i världen så sätter jag tillbaka den lilla gummitutan till vattenlåset och skrubbar rent hela eländet... och tar mig min morgondusch!

När jag senare står och borstar tänderna och låter vatten rinna i handfatet... hör jag hur det liksom "gulpar till" nere i golvbrunnen...

"GLURRRP... HOST-HOST... KLUNK... BURP!"

Jag valde att nonchalera sattyget, la på en pancake, rufsade till det röda och sade till min tillfällige sambo:

- "Godmorgon och adjö min förtjusande lilla vän... ha en gudomlig dag... ta det piano när du duschar... nu går pappa-rörmokaren till jobbet!"

Hallå i magen!

Torsdag... och klockan är mellan 10 och 12... ni fetgreppar läget vid det här laget...
Jag står i givakt i hundkorgen och är hungrig som en Grand-Grand-Graaand Danois!
Drrräääglar och skäller gör jag... och tuggar på musmattan... tittar lystet på mina medmänniskor och undrar över vilken av dem som smakar bäst... hmmm... den där med ett knippe purjolök kanske... mmm... oooh hon där med massor av rosmarin och vitlök... mmm... grrr... oh-la-la en liten parfait gjord på den där unge mannen med polisonger...

... här börjar jag känna mig obehaglig till mods... borde nog höra med min chef om jag kan få byta bort det här passet till ett som ligger lite tidigare... så jag slipper stå här med blöt blick... morrandes samtidigt som mitt drääägel sunkar ner mattan där jag står...

Kemtvätt är både dyrt och miljöovänligt - det borde vara ett argument som funkar!

Secret Army - Redux!

I morse spatserade jag till jobbet iförd:

Svart jumper
Svart kjol
Svarta kalasbyxor
Svarta 20-håls Dr Martens
Svart Trenchcoat
Svart sjal
Svart Basker
... och min bruna handväska (innehållande en walkie-talkie naturalement... men också en knippe purjolök, 1 gul lök, 4 potatisar, 1 msk smör, 0,6 dl grönsaksbuljong 4 dl mjölk, 1 dl grädde och 0,5 dl hackad gräslök samt en baugette och en flaska vin- jag ska göra Vichyssoise när jag kommer hem i kväll!)

Det låg Lützendimma över nejden och det kändes som om jag var med i motståndrörelsen under andra världskriget... mitt namn... Clozette, and I'm on a secret mission... shut up - or die baby!

En agent från högkvarteret slöt upp vid min sida och under dennes paraply utbytte vi hemlig information genom ett kodat samtal... vi är nära att knäcka fienden nu... så nära...!

Mot kvällningen ska jag byta ut en säck rovor mot en säck innehållandes två engelska piloter som råkat bli nedskjutna i Vitabergsparken...

Wish me good luck... och om jag inte kommer helksinnad ur det hela... så har jag alltid älskat er alla... hela tiden... och jämt... remember me with warmth daaarlings...

/Clozette

Heliga guds moder - Google!

Som informationsexpert så undrar man ibland över hur folk söker... med tanke på vad de sökt på för att hamna på min blogg... ofta sitter jag och svarar det jag ser:

- Men kära nån... det måste du väl ändå förstå att google inte är en levande människa... det är ingen ide att ställa en fråga till google" Tja, ok... det kan funka ändå... att få i sig en släng av upplysning på det sättet... men ändå... jag kan inte sluta förundras över sökningar i stil med:

"Hur målade Yoko Ono?"

"Vem spelar Frodo?"

"Hur hittar jag information om kattmat?"

Ja, ni fattar vad jag är ute efter...
Som om det satt någon och gjorde sökningarna på Googles huvudkontor och snabbt som attan skickade tillbaka tiotusen länkar som kanske kunde vara något för den hugade sökaren...

Jag tycker att det är ganska trist att läsa vad folk söker på för att hamna på olika bloggar! Det kan vara intressant för dig/mig som blogginnehavare... men inte för dig/mig som läsare...

Ber därmed om ursäkt för detta tråååkiga och ointressanta inlägg!
Sorry - jag är en tråkig människa just precis (bara!) idag!

Kuliss-smygeri...

Ja, kära nån... jag har gjort det själv... och blev skitskraj när det började gå upp ett ljus för mig att man inte kan smyga i kulisserna när man läser andras hemsidor och diverse bloggar...

Men min vän morgonbloggaren har i några års tid nu haft läsare som läser dennes blogg lika kontinuerligt som atomurverket i Schweiz tickar på... Min vän tycker att man åtminstone kunde begära att de som läser ens blogg ger sig tillkänna genom att kommentera... åtminstone en gång... det är väl ändå artigt att säga "hej, jag läser din blogg!"...

Jag har också en ljuvlig skara som läser min blogg utan att kommentera... fast jag vet ju vilka nästan alla av er är... och det vet de flesta av er om också... era små digitala fötter lämnar tassavtryck... och även om någon av er sagt "Nej, jag tänker inte kommentera något på din blogg... jag vill inte lämna spår efter mig..." så är det försent... tass, tass... jag ser dina avtryck baby!

Jag minns en tid för länge, länge sedan... ja, när dinosaurierna fortfarande vandrade på jorden... då var jag ute och irrade runt på diverse bloggar och läste - anonymt... trodde jag, men så var ju aldrig fallet... och när det gick upp ett ljus för mig att man inte kan smyga runt i kulisserna ute på nätet... så blev jag så rädd att jag var tvungen att ringa till min vän och skrika i telefonen:

- "MEN HERREGUUUD MÄNNISKA... FATTAR DU ATT MAN SYYYNS... MAN KAN SE ATT JAG LÄÄÄÄÄÄÄST DEN OCH DENS BLOGG JUUUUUH... FATTAR DU VAD PIIIINSAMT!!! OCH MAN KAN SE VAD JAG SÖKT PÅ FÖR ATT KOMMA DIT OCH MAN KAN SE VAD JAG SÖKT PÅ DIREKT PÅ BLOGGEN!!! JAG MÅSTE FYTTA TILL EN ANNAN PLANET - FATTAR DU!!!"

Min vän satt tyst i andra sidan av telefonen och till slut utbröt ett hysteriskt fnitter... ja, det var en omskakande upplevelse - då!

Men man kom över det där rätt snabbt, och man blir oerhört nyfiken på alla som läser ens blogg utan att ens säga "hej, hej... det är jag som besöker dig dagligen!"...

Själv har jag gett mig till känna på det ena eller andra sättet på de bloggar jag läser... jag är uppfostrad att säga "hejsan, här har du mig!" när jag hälsar på hos andra...

... fast det tråkiga är väl de som man lärt känna via bloggarna och som av någon outgrundlig orsak slutat blogga och därmed slutat besöka ens blogg... jag saknar tre stycken som jag inte hört av på två år nu... vart tog de vägen... Anna, Maria och Markus...

Smuggeliga murklor...

... sussilurar superdupersurt i mandelmusslorna... och själv står jag undrande - är det bara jag som inte förstår...!?

Fick ett foto skickat till mig från en vän...

"Hej, här står jag med Che Guevaras son..."

Hur impad blir man inte av det...!?

- "Jaha... det här börjar ju bra!"

21:44 gick vi och lade oss igår... jag och min nya sambo/inneboende... på gränsen till rekord, men vi skyllde på vinet!

Klockan 04:17 vaknade jag av att jag snarkade till... jag snarkar inte till vardags... jag skyllde på vinet!

Klockan 05:17 vaknar jag av att någon rispar en tändsticka mot ett plån... och tänder kandelabern som står på salongsbordet... jag sätter mig yrslig och rufsig upp i sängen och möts av ett "Godmorgon, jag är hungrig.. och så måste jag blogga!".

Min sambo/inneboende krafsar runt i köket och vips så sitter hon och äter frukost medan jag fortfarande sitter yrslig och rufsig i sängen och knappt förstår vad som händer...

- "Men kära nån... varför äter du frukost nu för...!?" frågar jag...

- "Tja... jag kanske ska ut på stan och shoppa!" säger hon...

- "Men herregud, ska du stå och hänga utanför Åhléns City flera timmar innan de öppnat hade du tänkt...!?"

En timme senare sitter jag själv och äter frukost, medan hon nu förflyttat sig till soffan med en filt... vi tittar på nyheterna och zappar över till Animal Planet där det handlar om orangutanger och andra gulliga och ogulliga djur... och morgonpigga snillen spekulerar:

- "Ursäkta mig, men det snackas om att pirajor kan äta upp en ko på tre röda sekunder!!! Vem har väl någonsin sett pirajor äta någonting... och på så kort tid!???"

- "Ja inte jag i allafall!!!"

- "Nej just det... fan vad de ljuger på de här djurprogrammen jämt!"

Ytterligare en timme senare yrslar en koalahanne (moi!) ut genom dörren muttrandes:

- "Ja, någon måste ju dra in stålar till det här hushållet... för det ska ju tydligen shoppas på dagtid när en annan får slita på jobbet... och pengarna måste ju in för räkningarna måste ju betaaalas!!!"

Kommer till jobbet och får följande sms: "Allt är svabbat och klart... men koalan har pinkat in revir i hallen och det vägrar jag torka upp!"

Jag svarar: "Var glad att han inte bajsade!"

... tja och nu sitter jag här... och kan intyga att koalaöron är oerhört effektiva nu när termometern sjunkit till nära noll-strecket...

The Hardly Boys...

... en skräckis med mjuka, mjuuuka hundöron...

I'm your new Landlady baby!

Då är det min tur att agera Landlady nu då...
I en vecka ska jag husera en vän hemma då det bytes stammar, renoveras badrum och målas sovrumstak i dennes lägenhet... min vän ska få bo mellan biblioteket och salongen... där ska hon få sin säng, min vän...

Jag hoppas naturligtvis på färdiglagade middagar när jag kommer hem från jobbet... att disken är både diskad och instoppad i skåpen... badrummet skurat (varje dag), dammsugna golv, tvättade fönsterrutor och fluffade kuddar i min säng...

Själv tänker jag sitta och dricka öl i brynja, rapa och titta på sport och hoppas på att min nya inneboende är både glad och tacksam över min förträffliga existens!

Att längta efter varandra...

Igårkväll sprang jag på lätta steg från en 40-årsfest en trappa ner... vidare ut i natten genom den lilla parken, ni vet, där rastgården finns...

I dunklet stod min gula labradorvän återigen för att uträtta det onämnbara... och den röda lampans blink... blink... blink... fanns alltjämt där...

Men denna gång såg han mig på långt håll... och svansen började röra sig... fram och tillbaks... våra blickar möttes och vi såg på varandra ända tills jag gått förbi... då avtog svansviftandet och allt återgick till det normala...

... men vi fick i allafall några sekunder tillsammans... och en stilla svansviftning och ett leende är värt så oerhört mycket...

Marcellos pojkar

Marcellos pojkar har ljusblont hår,
har långa fingrar, de vet hur man går.
För högre status och högre lön,
gör allt förbjudet vid Marcellos bön.

Ett liv med munsår och sänkt moral,
Marcellos gåvor till den som blir vald.
Men nya kläder och ny frisyr,
så får du stanna fast vännerna flyr.

Ett liv med munsår och sänkt moral,
Marcellos gåvor till den som blir vald.
På nya resor och nya rum,
där får du stanna men bara en stund.

Marcellos pojkar har ljusblont hår,
Har långa fingrar, de vet hur man går.
För högre status och högre lön,
gör allt förbjudet vid Marcellos bön.


Förrädarna - Marcellos Pojkar
Från LPn 37 minuter i Stockholms City, 1982

Någon som har låten som mp3???
Nej, skit... jag tänkte väl det...

Sometimes a Pony gets depressed...

Where does an animal sleep when the ground is wet?
Cows in the ballroom, chickens in the farmer's corvette.

Sometimes a pony
Sometimes a pony
Sometimes a pony gets depressed!

How does an animal see once the sun has set?
Bandits in the capital, limited civilian unrest.

Sometimes a pony
Sometimes a pony
Sometimes a pony gets depressed!

What kind of animal needs to smoke a cigarette?
Grass in the pasture is sharper than a bayonet.

Sometimes a pony
Sometimes a pony
Sometimes a pony gets depressed!

"Happiness won't leave me alone!"
Sings the bird in his nest.
"Get a load of this fucking view, it's the best in the west!"

Sometimes a pony
Sometimes a pony
Sometimes a pony gets depressed!


Silver Jews - Sometimes a Pony gets depressed

För en timme sedan...

... låg frosten och glimmade på taket mittemot... och solens lååånga varma tassar smekte miljontals små kalla glittrande fnittrande nosar...

Va!? En hel dag utan ett enda ord från en rödhårig...

... äsch då, jag försöker bara skapa en air av mystik kring min person...

... blink... blink... blink...

När jag gick hem genom den lilla parken så stod han där i rastgården... min lilla hundflirt... ledarhunden som vänsterprasslar med mig... han, den gula, gulliga, tjocka och snälla labradoren...

Han kopplades precis loss när jag gick förbi... och han viftade lite avmätt på sin kraftiga svans, men han gjorde ingen antydan att röra på sig... han såg mest skamsen och trött ut... hade nog ingen större lust att gå ut den här kvällen över huvudtaget - grått, mörkt och fuktigt... nej, då är det bättre hemma... inomhus... i värmen...

Jag hade redan sett honom på långt håll... för när jag stegat upp för trappen och styrt mina steg in i den lilla parken såg jag nämligen på långt håll där borta i skumrasket något som pulserade rött - en batteridriven liten lampa som ägaren låtit sätta fast i halsbandet på sin fyrbenta vän...

Så där stod han nu, med en liten röd pulserande lampa som liksom markerade hans puls... markerade hans hjärtslag... hans andetag... jag gick förbi och tittade hela tiden rakt på honom... han tittade knappt åt mitt håll... han såg mest trött ut... och skamsen... en skam ackompanjerad av en batteridriven röd liten blinkande lampa...

... blink... blink... blink...


Historien om mig och "min" älskade ledarhund so far:
Episod 1
Episod 2

Ja-ja hej-hej yada-yada... var är göttat någonstans!!!?

Jag har varit på invigning av en sprillans ny dator/IT-sal... det bjöds på groovy jazz av tre män i kostym och svartbågade glasögon - sånt gillas av den här bloggredaktionen kan jag lova... fast jag ska erkänna att jag uppehöll mig med hela mitt hjärta vid kaffet och tilltugget som var av högsta belåtenhet!

Lizabeta gillade kaffet och utbrast:

- Mmm, det här var ett kaffe helt i min smak... meh gud, du smaskar ju!!!

Själv satt jag och himlade med ögonen (uppenbarligen smaskandes!) över de fantastiska sötsakerna i form av petit choux med citronkräm, små chokladformar fyllda med spritmarinerade fruktbitar och nougatkräm... ja och så var härligheten toppad med spån av apelsinchoklad... det var små bitar av himlen som ramlade ner i mina tassar...

What can I say - I like the sweet shit, so sue me!

... och så blev det torsdag...

Holy Canoly... vart flyr dagarna vägen... Marcel Proust stod lika undrande som jag... det var ju nyss måndag...

Inbjudningar till glöggish och julgodisfixeri smyger sig in via olika kanaler... själv bjuder jag nog inte på glöggkalas detta år (kors i taket och hoppsan-kerstin!!! det är första gången jag skippar detta solklara evenemang!)... jag har nämligen bjudit in till en hallrenovering istället - det är nästan precis lika trevligt... eller!?

Jag tänker alltså renovera min hall... och för att få tummen ur vagnen så har jag bjudit in några vänner som ska få pilla ner färg från sprickorna i taket, slita bort tapeten från väggarna samt spackla eländet... själv står jag prydd i rena rama 50-talshemmafru-munderingen och bjuder på mat och glögg i kombination med glada tillrop, uppmuntrande tjolahoppsansteg samt erbjuder mig att torka svett ur pannan på folk... sen fixar jag målningen själv. Jag har valt att kalla evenemanget för en "Underarbetesfest"!

Sen blir det invigning... man har alltid anledning att inviga något i sitt hem!

Klockan är...

... 15:45 och det är kolsvart utanför fönstret här på jobbet... visst har det hänt saker med mig idag... men jag vet inte längre vilken dag det är... det är ju köööhschwart (som man säger därifrån jag kommer) utanför rutan hela, hela tiden...

Herregud... bryr sig ens solen om att gå upp över hosianna längre... !?

Var det igår eller idag som jag skrev förra inlägget med det otroligt skitsnygga fotot jag tog igårkväll eller var det nu ikväll som jag fotade det silvriga glimmet...?

Jag har inga svar... bara gåtor... och julträngtan håller på att göra både mig och Lizabeta skogstokiga!

Et tu Motel-Bambi... ?

- Hej, jag ska bo här hos dig från och med nu... bra va!?

- Hej... välkommen... tillhör du Canastaklubben eller...?

- Canastaklubben... nehejdå... jag ska bara bo här med dig från och med nu... bra va!?

- Ja... va bra... mycket bra... men vad äter du för något...?

- Snöglimmer... jag äter endast snöglimmer... sånt som finns samlat i dina sinnen... snöglimmer är det enda jag förtär, och det finns det gott om här hos dig... vi kommer att få mysigt tillsammans här hos dig, du och jag...

- Åhhh... snöglimmer... ja, vi kommer att få det mysigt här hos mig... du och jag... men, vem är du... vad heter du...?

- Äh, glöm det... du skulle ändå aldrig tro mig...

Holy Holy Diver...

Smashing Pumpins - Christmastime

Idag har jag lyssnat på första julsången för i år... nu går jag ut stenhårt och ökar!!!

Swoooosh baby... you're done!

Tänk er att ha en Fix-Me-&-Beam-Me-Real-Mean-Machine i gabberåben...

Tänk er att sussilura gott och mysigt... vakna långsamt och sinnligt varje morgon... äta den heliga frukosten lugnt och stilla... sen kliver man bara in i gabberåben och ovan nämnda Booster-Woozter-Machine - swirlar runt några sekunder och dimper sedan ner på exempelvis jobbet helt klar och svidad i en för dagen perfekt outfit och håret beter sig ljuvligt och frippen är fantaaastiskt klädsam och just lovely daaarling...

Tänk er att idag hade varit den perfekta dagen för att ta en spinn i The Real-Mean-Machine... för jag har en otroooligt bad hairday toooday ska ni veta!

Den svarta tyllkjolen får därför agera blickfång idag... tur att det alltid finns knep att ta till...

Hit har du flytt - jag hittar dig...

Tisdag och jag kickar igång frukosten med ett gammalt kassettband från 1988 och jag kan starkt rekomendera att göra på precis samma sätt om ni är sega någon morgon... Jo, jag är fortfarande kvar i min gamla resväska fullproppad med gamla kassettband och rotar runt - jag gör små resor i mitt sinne och minne...

En släng av Dead Kennedys, Webstrarna, Indians in Moscow, Magazine och Luxuria (med min stooora älskling Howard Devoto), Ultravox (med John Foxx på sång naturalement), Roxy Music, Wire, Fad Gadget och OMD...

Jag är nu på oerhört gott humör och fit for fight!
Tuesday - here I come baby!

Man kan tro...

... att jag inte har något att säga idag... och det stämmer faktiskt!
Adieu!

I detta nu...

... kikar jag in här lite i förbifarten... fast nu måste jag rusa mot Berlin... och mot Sthlm... där Natte snart väntar... Adieu!

Did you get the real good ones... did you get the good ones?

The Kills - The Good Ones

Goodmorning alla ni ljuvliga... söndagmorgon... och pga att jag lider brist på destruktivt leverne... så behöver jag inte ens ställa frågan... jag är tyvärr inte lagd åt det självförbrännande hållet!

Jag var ute i en tur i min P18 igår (ni vet den röda - som jag nu funderar på att byta ut mot en gräddvit då mitt röda står sig bättre mot något gräddvitt)... åkte runt bland ädelskog och låtsades att jag bodde bland slott och herresäten... jag åkte runt med en termos hett te, en påse scones samt min belgiska marmeladburk... jag låter alltid vinden visa vägen... jag är en sån som doftar mig fram att finna något gott...

... sa hon och slurkade i sig det sista av morotsjuicen... i samma ögonblick ramlade en yrvaken hårslinga ned över det skelande ögat och så log hon... mmm... marmelad... mmm... söndagmorgon... you bet!

Mina vänner

Namn: Kungen

Ålder: Man frågar inte en dam om dennes ålder!

Civilstånd: Fästeman och möa, rodde ut på öa, när de kom i land, så kösste di varann... hi hi hi... det vaknar en tysk kvinna i sängen varje morgon, men jag minns inte hennes namn! Nej men du, personliga frågor svarar jag inte på, det sa jag till dig redan i telefonen när vi bokade in den här frågestunden!

Yrke: Jag ska visst vara kapten på en skuta har någon berättat för mig... men jag skulle nog inte kalla det för skuta direkt... och inte kapten heller... jag är Kungen ju!

Intressen: Samlar gammal oi-punk på vinyl

Min största hobby: Att läsa ingraveringarna längst in på vinylskivor

Favoritfilm: Alla psykotroniska filmer, de är verkligen konstiga alltså... jag fattar ingenting... men de är verkligen otroligt bra... fina färger och så där... som en annan värld man kan fly in i!

Lyssnar just nu på: Exploiteds första singel, får mig garanterat att poga som en tokgalning... ha ha ha, ni skulle bara se mig, det ser verkligen tokigt ut alltså när jag hoppar runt och håller händerna kupade över "kronjuvelerna" och skriker med i texterna... apropå tokigt - ni skulle se han den där tjocka i bandet, han med blått hår... ha ha ha blått hår liksom... he he he... ja jävlar vilka crazykillar!

Favoritfilosof: Gunde Svans mamma, hon som fotade av TV'n - hon är cool för hon sa en massa bra saker när hon var med i tv en gång... nu minns jag inte vad det var hon sa... men det var bra sagt!

Gourmand eller Gourmét: Gourmét naturligtvis, jag har minsan råd! Jag skulle ha råd att vara gourmand också, men det vill jag inte vara!

Mat jag helst avnjuter: En halv mosbricka utan korv men gärna med mos, rå lök, en sträng senap och ett kokt papper oppanpå!

Konstnär jag beundrar: Jeff Koon

Mitt motto här i livet: "Dra till med något bara, sen är det bara att tuta och köra!!!"

Citat jag hittat på själv: "Kära Örebroare... eeeh... nej... Arbogabor... menade jag!"

Fredagsdekadens i Årsta...

- Men du, kom över... jag håller på att laga mat och Rudiegirl kommer snart hem... och så öppnar vi en flaska champagne... det är ju fredag...!

- Oh la la... ja... det är dags att skåla för livet kära L8-Lee... jag kommer!

Like paperfingers in the ashtray...

Det är verkligen helt tomt i mitt huvud just nu... min hjärna behöver ledigt... inbillar jag mig åtminstone! Sanning är kanske snarare den att det är överhettat där upstairs - det är härdsmälta i parnassens fina salong!

Vet inte riktigt hur länge man orkar gå omkring med självbedrägeriet som ständigt sällskap... ? Ska man vika sig dubbel i stora gråtsejouren... eller ska man bara trampa på... äh, jag inbillar mig i allafall att det bara är den stora predippen innan jul... och att alla andra känner på exakt samma sätt... de påstår ju det... alla de andra omkring mig!

Så... jag fortsätter att dricka min färskpressade morotsjuice varje morgon för att bättra på mitt mörkerseende... och jag fortsätter att ladda ner trasiga melodier på min ipod...

... my manners is forever...

Kaffe - Check!

Varit på konfis hela eftermiddagen... cånförance om vetenskaplig kommunikation... sen köptes extra fina kaffebönor till min heliga frukost... nu ska jag dricka te och äta kex med cheddar och svartvinbärsmarmelad...

... men allra, allra först måste jag jaga ut de här älgkalvarna som irrat sig in i min lägenhet och i detta nu lindar sina läppar kring mina rrrroooosa cyklamen!!!

- SCHAAAAS KATTA, USCH-PÅ-ER-FY-PÅ-ER-USCH-PÅ-ER, NI BOR INTE HÄÄÄR... UUUT MED ER... NEEEJ INTE MIN NIETZSCHE-SAAAMLIIING!!!

Hungrig!!!

Alla andra har ätit sin lunch nu... och här står jag... hungrig med flackande blick... hänger som en trasa över disken... och är hungrig... hungrig... och på gränsen till utslagen!

Kaffet är slut...

Kaffet är slut... kaffet är slut... KAFFET ÄR SLUUUT!!!
Om jag inte köper nytt kaffe idag, så behöver jag faktiskt inte komma hem ikväll - det ska jag bara veta!!!

Vi vet hur gnälligt det kommer att bli i morgonbittida om jag glömmer bort att KÖPA KAFFE idag... ok, har meddelandet sjunkit in i mitt mörka, slingrande och omdevetna inre nu...!?

KAFFE - JAG - KÖPA - IDAG - Capische!?

- Hörru Motel-Bambi, förtälj mig hemligheten med vintern...

- Oj gumman, vad du går omkring och funderar på sakernas tillstånd jämt och ständigt... och ställer dina frågor hard-core style! Jag förstår att du är trött på kvällarna och somnar i soffan under filten som den spädgris du är... Ja, du... vintern... vintern är sommarens baksida... dess rygg kan man säga... och man kan ju inte ha en framsida om man inte har en baksida... man kan inte ha en mage om ryggen saknas... men jag anar att du är ute efter andra ord... andra beskrivande omskrivningar av vinterns hemlighet...

- Hmmm, ja... jag vill att du förklarar vidare Motel-Bambi... du är inte riktigt där jag söker svaret ännu... jag söker något enklare... något som sätter bild till min känsla... om det går... går det...?

- Du är svår att tillfredställa min vän...

- Jo, jag vet...

- Hemligheten med vintern... det min vän... det är att ingen... ingen... absolut ingen snöflinga är den andra lik... det är hemligheten med vintern...

- Hmmm... åååh... ingen snöflinga är den andra lik... så är det naturligtvis... det är magi... på högsta nivå... det vackraste av allt... tack Motel-Bambi...

- Du är alltid, alltid välkommen Maria...

Oj då!

Jag råkade pinga utan att ha skrivit något ännu... orkar inte ens förklara hur det hampade sig... men nästa inlägg i den allmänna debatten är på gång... det har inte lämnat min mobil ännu!

Patience, patience my darlings...

Also spracht Zarathustra

"Man muß noch Chaos in sich haben, um einen tanzenden Stern gebären zu können..."

"One must have a chaos inside oneself to give birth to a dancing star..."

Ja, ibland fick han till det galant... den där muntergöken med det stadiga inandningsfiltret - Nietzsche

Försov mig i morse...

... försov mig... trött, trött, trött!
Det känns som om jag borde existera i en annan kropp... en kropp med päls... två pälsbeprydda öron och ett par enorma ögon... vad stora ögon du har... ja, det är bara för att jag är så trött... tröttheten får ögonen att växa... ju tröttare, desto större ögon...

Jag borde leva med mina pälsbeprydda öron och mina enorma ögon i ett fuktigare klimat... ett fuktigare klimat på en ö utanför afrikas östra kust - typ Madagaskar... där borde jag leva och bo som en halvapa... en lori... en tröglori...

Så känns det idag... åtminstone just nu så här när jag rusat in försent på jobbet... efter att ha försovit mig... trött... trött... trött...

Salt

Likt en utsvulten isbjörn strövar jag längs vintergatan
och slickar hungrigt det glimmande silvret av snöflingorna...

En ny vecka...

... smyger upp bakom min rygg och viskar förtjusande löften i mitt öra... det kittlar... mitt hår fuktas som av morgondagg av dess andedräkt...

Spizzenergi - Soldier Soldier

En liten söndagshälsning till George Bush!
Om nu Björn Ranelid i ödmjukhetens namn kan korrespondera med den brinnande Busken där borta... så kan även jag!

Till Björn skickar jag även den glada nyheten att Spizz (under Spizzoil) faktiskt jobbar på en ny platta som beräknas komma ut under 2008... och glada i hågen över den nyheten så lyssnar vi tillsammans med Bush på Spizzenergi och låten Soldier Soldier från 1981...

Puss till Pappa!

21 juli 1969 i Härjedalen

Bougie Magique!

Sååå många språkkunskaper samlade på 5 personer:
svenska, finska, ungerska, franska, kinesiska, japanska, samiska, engelska, tyska och kamassiska. Ja nu dog ju kamassiskan förståss ut 1989 då Klavida Plotnikova "den sista kamassen" döden dog. Klavida hade alltså ingen annan att prata med till slut förutom Gud... men han svarade henne aldrig.

Vi intog en sen lunch på en restaurang Ghandi och personalen där är ju så oerhört trevlig så de räknas nästan som del av sällskapet... detta gör att vi lägger till hindi till språkkunskaperna... ja just ja, bordet bredvid talade spanska så då lägger vi även till det!

Ja, min själ... det är trevligt att umgås med språkforskare från olika länder!

Nu är det cocktails och Ben & Jerry icecream som inmundigas här i lägeheten så vi lägger till amerikanska till protokollet!

- Slanche!
(så fick vi med lite gaeliska också!)

Trouble!

Little Doggie smoking cigarettes...

- "I'm a punk, whatchout here comes trouble... I'm not drunk, but I'm seeing double!"

Never went to church,
instead he was found kissing girls behind the school...

Little Doggie stared at the moon and showed his butt,
while the moon just looked down and smiled and the stars giggled!

- "Quick Daddy, get me out of this place, I'ts about time I fall from grace... feeling good, like Nathalie Wood... rebel with a cause, just what a girl wants!"

Mousserande björksav i Sápmi

(Klicka för större bild)

Ok, vad var det nu som hände igår nu då förnånting förnånting...

Jo, förstår ni kära ulliga och krulliga vänner!

Jag var på invigning av Nordiska Museets nya utställning - Sápmi!
Det var min vän L8-Lee som bjöd med mig så generöst för att se den nya utställningen där även kronprinsessan Vickelitickelitoria Bärnadått benådade oss med en visit för att galant knäppa på en knapp så duktigt... och det är väl inte för mycket begärt att hon bör susa runt och trycka galant på lite knappar här och där med tanke på appanaget (vilket jag tycker vi kunde göra något annat och mycket vettigare för än att försörja kungahuset - det är INTE bra att gifta sig med sina kusiner, det vet vi ju redan... speciellt om man är kunnig i egyptologi eller har tittat på filmen Den sista färden eller om vi använder vårat vanliga bondförnuft!)

Nå! Det var en väldigt trevlig tillställning i mycket trevligt sällskap... och medan L8-Lee flirtade med utvald medlem i bandet så flirtade jag flitigt med Gustav Vasa!
Det bjöds på SAV - mousserande vin gjort på björksav från jämtland samt souvas (reninnanlår) men nu är jag inte speciellt förtjust i renkött så jag höll mig till det mousserande alternativet! By the way så påminner ju ordet souvas oerhört mycket om orden souvlaki!

Min vän L8-Lee är även porträtterad i utställningen och jag kan inte annat än att konstatera att man nått den ärofyllda åldern att man nu kan ses som museiföremål!

En mycket stilig man vid namn L-M visade upp sin lätt höstruffsiga bringa i en djupt urringad t-shirt på en loopande film också... han utnämndes av hela församlingen till The Sexiest Man in Sápmi!

Grattis!!!

Så! Detta var vad jag gjorde igår... några frågor på det?

Ni undrar nu va...?

... vad gör hon idag egentligen... var håller hon hus... hon, den där rödhåriga?

- "Jag flätar öronen på fjällkor... det är vad jag gör... och det gör jag bara för att fjällkossor tycker om när man flätar deras öron... jeeezus - vem gör inte det!?"

PUNK'S NOT FUCKIN' DEAD!!!

... och med ens...

... blev luften lite lättare att andas... puh!

S-S-S-Star!

Jag visste ju, så jag får i princip skylla mig själv...
Jag hade redan lagt i från mig en sorgmodig bok eftersom den fått mina skogsgröna att tåras på t-banan en morgon... och ändå bestämde jag mig för en annan bok med i princip samma tema (musik, kärlek och död)... en bok som jag envist fortsatte läsa, läsa och läsa... jag liksom slickade i mig bokstäverna på varenda sida. Inatt låg jag fram till 01.30 och vände blad på blad bara för att till slut finna att jag läst ut boken! Då lät jag tårarna sippra några minuter innan jag somnade...

Jag skyllde på att jag ville läsa boken innan jag går och ser filmen som har premiär på Stockholms filmfestival här inom kort... men med facit i hand kan jag konstatera att det var igenkänningsfaktorn som fick mig att läsa vidare med sorg i hjärtat på varenda sida... ord för ord... ett sammanhang... en kontext!

Jag minns året 1980 - det var två idoler som dog detta år... den ena var suicidal och tog sitt eget liv i maj, medan den andra blev skjuten utanför sitt hem i New York en kväll i december - Ian Curtis och John Lennon!

Jag minns att jag precis hört låten Love will tear us apart och fann den otroligt vacker och den slog an exakt rätta strängar på min musikaliska lyra... sååå vemodig och sååå vacker. Jag var ingen stor dyrkare av varken Joy Divison eller Ian Curtis på den tiden, men jag gillade musiken och jag älskade verkligen Love will tear us apart!

Jag minns att jag inte blev speciellt förvånad att mannen som skrivit denna låt, mannen med isblicken - Ian - hade tagit sitt eget liv! Nej, det kändes nästan naturligt och klichéartat, men samtidigt enormt tråkigt... och låten Love will tear us apart blev ännu sorgsnare att lyssna på när man visste... visste att det var en djupt olycklig människa som skrivit den... så olycklig att han valt bort allt - precis allt... och lämnat flera djupt olyckliga människor med frågor!

Då måste jag erkänna att mordet på John Lennon gjorde mig mer ledsen och arg - för det här var ju en människa som verkligen ville leva, en människa som faktiskt brydde sig om andra än sig själv, en människa som klarade av att ta ett kliv utanför sitt eget ego och se andra... det verkade inte Ian Curtis riktigt klara utav, men det visste jag ingenting om då, det har jag nu läst mig till... och här kommer vi till igenkänningsfaktorn...

Jag har själv levt i ett förhållande med en Ian Curtis-light...
Personen i fråga lyssnade naturligtvis på Joy Divison och var till och med lik Ian utseendemässigt: samma överrock, samma frisyr, samma posör med ett oerhört musikintresse. Han spelade i diverse band rökte enorma mängder ciggisar... var glad och humoristisk men var också otroligt egoistisk med stora svårigheter till kommunikation med mig samt att han omöljligt kunde ta till sig kritik - inget, absolut INGET kunde falla tillbaka på honom - att han hade gjort fel, att han betedde sig dumt eller struntade i vad jag kände eller ville. Detta är ett oerhört tråkigt beteende som förminskar andra människor i personens omgivning rätt rejält! Jag undrar om de verkligen är medvetena om det!?

Nu var inte min "Ian Curtis-light" självmordsbenägen - långt ifrån... men det fanns faktiskt i ärlighetens namn stunder då jag verkligen undrade vad han hela tiden flydde från - mig eller... jo, det måste ju vara mig han önskar fly ifrån!? För det blir tyvärr så man tänker - att det är mig det är fel på, fast djupt där inne viskar ens egna röster om att så inte är fallet! (och jag är evigt tacksam för dessa röster... jag är på min egen sida... har alltid varit!)

"Ian Curtis-ligth" och jag var tillsammans i ca 10 år... sen tog det slut med buller och bång i sann Ian Curtis-anda - ja, förutom det suicidala då... men han hade sin egen Annik Honoré, precis som den riktige Ian... och ett sådant svek är alltid oerhört svårt att förstå... man letar självklar det felande hos sig själv... och återigen kom mina inre röster till räddning (tack kära!). Men det tog lång tid att komma över detta och den eviga önskan om att vilja förstå vad som hände... Men det finns ingenting att förstå, det gäller bara att älska sig själv och gå vidare... och att skratta så ofta tillfälle ges...

Nu menar jag verkligen inte att jag på något sätt var i närheten av Deborah Curtis lidanden tillsammans med Ian... men jag förstår hur hon tänkte... jag förstår varför hon stannade kvar... hur hon ändå kunde älska honom, Ian, mannen med isögonen som var så otroligt elak mot henne och mot sig själv! Det var mycket detta som gjorde att jag verkligen plöjde mig genom denna otroligt sorgsna bok som jag verkligen inte borde läst just nu när jag är så otroligt lättsnörvlad!

Vi har ett liv... ett kort litet futtigt liv - USE IT GODDAMMIT!

Alla har vi eller har haft våra dämoooner - och det här var en av mina!

Update:
Oj oj oj, det här lät allvarligt och tungt... mycket mörkare än det verkligen var!!!
Vi hade faktiskt otroligt kul tillsammans jag och Ian-Curtis-Light-Light-Light... annars hade jag ju aldrig stannat så länge... men det där med att inte ha distans till sig själv, dålig självkänsla och ett stort ego kan få andra personer att känna sig rätt små och ynka och det kan te sig så olika från person till person... och jag var med om en liten, liten, liten ynka fjuttig del av ett sådant beteende! So there!

... och i mina öron loopar en låt av Colin Newman...

Boken jag nu läst:
Deborah Curtis, Beröring långt ifrån. 1995

Jag är en early bird...

... men det verkar inte min kära vän Fikatanten vara... men hon tycks ha funnit en ypperlig lösning på sitt problem!

Cabaret Voltaire - Nag nag nag!

Jag gillar inte att tjata på andra... jag gillar själv inte att bli tjatad på... jag tjatar inte... jag går ner i betamode... jag håller låg profil... jag försvinner ut genom köksdörren...

Nej, tjat tjat tjat är inte trevligt på något sätt!
Däremot är jag oerhört duktig på att tjata på mig själv... jodå, det är nag nag nag allt som oftast, både högt och lågt, i smyg och en rejäl utskällning vid köksbänken ibland... och det vet ni ju, jag brukar ju begära skillsmässa från mig själv rätt frekvent här på bloggen - man tröttnar på att höra sin egen inre röst ibland!

Men det är också så - att man allra som oftast vet bäst själv - ibland åtminstone... och då kan man känna sig stolt över att man inte gav sig! Man får stå där och le åt sig själv och säga "... ok, baby, vad var det jag sa!?"... och så klappar man sig själv på axeln och tackar för sitt eget tjuriga sinne, att man inte gav upp... att man ändå lyssnade någonstans långt där inne... man får oftast rätt!

Men att ge upp för lättvindigt är inte heller min melodi, därav denna eviga kamp mot mig själv... jag är både blyg och rättfram, orädd och försiktig... jag är stenbock... och stenbockar vet vad de vill... och inte vill... så, den eviga kampen fortsätter!

(tänk om jag 1983, när jag lyssnade som mest på den här låten, vetat att jag skulle använda mig av den 2007 för att beskriva mig själv... noooo... not me... eller... !?)

Glöm inte...

... att äta Gustaf II Adolfbakelse idag! Min favvokung fyller år... eller nåt!

- "Åååh, min stora, tjocka gulliga kungagubbe i gult, uppvinschad så parant och orörlig på sin häst! Vi ses till middagen hemma sen då Gullis-II-gubben, jag har ditt hjärta som i en liten silverask!"

/Din Maria Eleonora

Glömde...

... mitt paraply på jobbet igår... det regnar idag, men på torsdag blir det sol... jag går till jobbet först på torsdag alltså!

Kära nån... hur höga förväntningar kan man ha på mig!??? De börjar bli lite väl höga om du frågar mig!!!

En lugn stund...

"New" but not money!

Det känns som om saker och ting börjar reda upp sig här i skatboet...

Trasig iPod lämnades in - fick ny!

Trasiga kängor lämnades in - får tillbaka old money!

Trasig loop - ny tanke!

Hevreka - jag ser ljuset... det måste betyda något gott!

Enligt säker källa!

The Blow var naturligtvis jättebra i fredags!
... och jag ångrar naturligtvis att jag inte gick och såg dem!

... och ändå... måndagmorgon...

Vad vore vi väl utan våra dämoooner... de gör oss människor mer intressanta... och ändå slåss vi... eller så väljer man att inte slåss med dem - dämoonerna...
De människor som väljer att inte slåss med sina dämoooner är de människor som gör mig mest ledsen... men det tror jag inte att de förstår... för det är ju enklare att inte slåss... och ändå...

Åker till jobbet och i gamla stan ser jag vintersolen göra Stockholm aldrig så vackert... hon ståtar vit, sakral och krispig som en warsawakristyr... och ändå...

Jag upptäcker att jag blundar med mitt högra öga för att se bättre när jag skriver in anteckningar i mobilen... jag skelar ju... och det förtar mitt djupseende... jag snubblar och vobblar runt mest hela tiden och slår mig gul och blå... man kanske skulle ta och justera eländet... men ändå...

Måndagmorgon... och jag upptäcker att jag nästan blir kär i gemene man på t-banan...

Måndagmorgon... mitt röda beter sig som Medusas ormar...

Måndagmorgon... jag står för kaos... och jag väljer att slåss... för JAG väljer att välja!

I minneslunden...

... vid Katarina kyrka... tänder jag ett ljus för mormor Anna... ett ljus för morfar Johan... ett ljus för farmor Elin... och ett ljus för farfar Erik...

För 50 år sedan...

... skickades stackars Laika ut ensam i rymden i sin lilla farkost... Laika - "Skällaren"...

Undrar vad hon tänkte... om hon ens hann tänka något där hon låg...
En ensam hund i en sputnik... ensam och undrande... och rymden som är så oändligt stor och mörk... och en liten rymdhund så oändligt liten och ensam... det vet vi ju, att det är så!

Stackars, stackars lilla Laika... och de andra rymdhundarna... Bjelka... och Strejlka vilka i och för sig klarade sig tillbaka till jorden... vad de måste ha undrat!

Allhelgonamiddagen 2007

Gäster: L8-Lee och Rudiegirl
Cocktails: Terylene Shirt och Koskälla
Middag: Älggryta med portvin, svamp, rotfrukter och lingon samt Lindemans Merlot
Desert: Hallonsorbet med Asti Martini samt chokladpraliner
Vickning: Te, kex och ost

Matlagningsmusik: Motownmix
Bakgrundsmusik: Cocktailmix

En titt i backspegeln: förra årets allhelgonamiddag

På den tiden...

Charlatans - The only one I know

Jag spelar ovan nämnda låt... varpå det stönas från soffan och L8-Lee utropar:

- "Åhåhåhååååå den här är så braaaa!"

Rudiegirl kommer in och åhåar sig hon med:

- "Ååååh, takes me back you know... bakom den här hårda hiphopytan finns det en britpoppare...!"

Själv har jag nästan dansat ihjäl mig till denna låt... någon gång förr i tiden... när jag bodde i Uppsala... ett annat liv... med långärmade tröjor och bredmanchesterpop...

Men just här och just nu - bara gullisar i mitt hem!

Mat för alla själar...

Nejlikor har alltid varit min favoritblomma... när jag var liten fick jag alltid höra att det var en begravningsblomma... men de luktade ju så gott... och var så vackra i formen... och varför fick man inte tycka om en blomma som av kutym användes till begravningar... gav man inte den vackraste blomman som tack för allt liksom... ?

Nejlikor... de står för så mycket mer värdighet än många andra rätt frivola blommor... och ja, jag har köpt nya liljor också!

Efter ett kokboksinköp samt en otroligt trevlig fika med pistagemacron och italiensk glass på Skrapan (av alla ställen) så måste älgsteken tas om hand... daskas rejält och fördelas tillsammans med lite rotsaker, färska lingon och svamp... cocktailshakern måste få göra Terylene shirt samt Koskälla och musik fixas i ordning till matlagningsstunden.... och en massa gott rött vin hörrni!

Man måste ha bra musik när man rumstrerar om ordentligt vid spisen... för ni vet väl att det är musiken man lyssnar på som sätter rätt krydda i grytorna! Det får bli lite motown och en hel massa girlgroups när vi lagar älggryta... nu saknas bara Rudiegirl... da do ronronron da do ronron!

Soulfood baby... soulfood!

Jape - Floating

Jodå, det har snöat i natt...
Jag vaknade tidigt, tidigt och tassade på natt-trötta fötter och med glittrande förväntansfulla ögon försiktigt ut i köket för att bekåda det ljuvligt vita... årets första snö... så magisk och så oändligt förgänglig låg den där på hustaken... den första snön...

Men nu regnar det... regnar, regnar och regnar... feels like floating... mina ögon glittrar inte längre, men det behövs inte heller... det här var bara en hälsning från Kung Bore... en hälsning att nya tider är att vänta... hösten är över och nu kommer vintern...

Men just nu... regnar det... regnar och regnar... feels like floating...

(and remember all you girls and boys out there - don't play with the food and eat your fruits and vegetables!)

Quel Magic!

Det ska tydligen snöa i natt...!

... snöa... mmm... dofta på det... snö...

Jag älskar iskristaller... jag älskar snöflingor... fruset vatten... snö...

De säger att det ska snöa i natt... och jag somnar med ett leende på mina läppar...

The Blow - Pile of Gold

Oooh I know Baby... The Blow är i stan och de spelar på Debaser ikväll... men det skiter jag i!

Jo, det är klart att jag vill se dem... men vem fan orkar gå på konserter?

De var ju här för nästan precis ett år sedan när de släppte sitt förra album... skitbra skiva förresten!

Jona Bechtolt har ett sidoprojekt - Y.A.C.H.T... skitbra även det!

Äh, jag stannar hemma... jag måste klappa en upptinande älgstek i rumpan till allhelgonamiddagen i morgonkväll och så har jag har en dejt i köket med en skitnice aubergine och en skitbra musikmix!

De små, små träsken och dess träskor...

Jag tillåter mig trampa runt i små träsk då och då...

Det kan var träsk av olika art... musikträsk, surträskt, fnitterträskt, litaniaträsk, flamsträsk, tränktandetsträsk, tvångskommenterapåandrasbloggarsträsket, slipsträsket, pralinträsket... tja, you name it...

Just nu har jag trampat ner mig i The Churchträsket... och där trivs jag rätt bra... Marty Willson-Piper, don't take your hand off me!

- "Hörru Motel-Bambi... du behöver inte rädda mig denna gång..."!

- "Nej, jag misstänkte faktiskt det!"

Den där mustiga&krulliga tröjan...

... med Albaniens flagga på... om jag nu hade tänkt köpa den, låt oss säga bara för skojs skull... så är det försent... någon annan var snabbare i både tanke och handling... för nu när jag gick hem från Pelikan, så var den borta!!!

Någon annan kan nu sitta och med engelsk snobbig dialekt fråga sig själv om personen i fråga kommer från Alabama eller Albanien!

Jag känner tomhet...

Opositionella transaktioner!

Att leva och bara gå omkring och hoppas på att något ska hända är inte att leva... nej, jag återvänder till mig själv och lever här och nu istället för att leva för sen och kanske!

Ibland måste man säga bye, bye...
Och det har vi ju pratat om tidigare... ett bye, bye kan få själen att skratta rätt rejält... om det görs vid rätt tillfälle vill säga... och jag vet ju innerst inne att jag är född till att skratta... hejdlöst!

I väntans tider...

Ibland får man vänta... vänta... och vänta...
Att ge sig till tåls kan ibland kännas som rätt överskattad inställning till livet...

Men snart ringer de nog... ringer och berättar att mina 20-håls Dr Martenskängor kommit in och att jag kan komma dit och hämta dem...

Sen ringer nog även de andra... ringer och förtäljer mig att jag får ett par nya kängor istället för de jag nu äntligen reklamerat...

Snart ringer de nog ska jag se... snart... snart...

Hi!

Don't underestimate the Punch of a Foxy Boxer!

Min bror fyller år idag!

... det är ett tag sedan du imponerade på mig med byggsatsen "Glowing skeleton in Dungeon" och din uppstoppade fladdermus, men jag älskar dig lika mycket idag och du imponerar med andra, något större byggen nu för tiden!

Puss o kram käre bror - det är DIN dag idag!